sh.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Ticks: public health risks in urban green spaces
Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap. Södertörns högskola, Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning (CBEES), Baltic & East European Graduate School (BEEGS).ORCID-id: 0000-0002-8237-4254
Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.
Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.ORCID-id: 0000-0002-6598-1976
Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Miljövetenskap.ORCID-id: 0000-0001-8137-5661
Visa övriga samt affilieringar
2024 (Engelska)Ingår i: BMC Public Health, E-ISSN 1471-2458, Vol. 24, nr 1, artikel-id 1031Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Background: Urban green spaces are important for human health, but they may expose visitors to tick-borne diseases. This not only presents a potential public health challenge but also undermines the expected public health gains from urban green spaces. The aim of this study is to assess the public health risk of tick-borne diseases in an urban green space used for recreation in Stockholm, Sweden.

Methods: We used a mixed method approach identifying both the magnitude of the tick hazard and the extent of the human exposure to tick-borne diseases. At six entry points to an urban green space, we sampled ticks and documented microhabitat conditions from five randomly assigned 2 m × 2 m plots. Surrounding habitat data was analyzed using geographical information system (GIS). Nymphs and adult ticks were tested for Borrelia burgdorferi sensu lato and Anaplasma phagocytophilum using TaqMan qPCR. Positive B. burgdorferi (s.l.) ticks were further analyzed by nested PCR amplification and sequence analysis. Population census data and visitor count data were used to estimate the degree of human exposure to tick-borne diseases. To further understand the degree to which visitors get in contact with infected ticks we also conducted interviews with visitors to green spaces.

Results: High tick densities were commonly found in humid broadleaved forest with low field vegetation. High pathogen prevalence was significantly correlated with increasing proportions of artificial areas. Integrating the tick hazard with human exposure we found that the public health risk of tick-borne diseases was moderate to high at most of the studied entry points. Many of the visitors frequently used urban green spaces. Walking was the most common activity, but visitors also engaged in activities with higher risk for tick encounters. Individual protective measures were connected to specific recreational activities such as picking berries or mushrooms.

Conclusions: The number of visitors can be combined with tick inventory data and molecular analyses of pathogen prevalence to make crude estimations of the public health risk of tick-borne diseases in urban green spaces. The risk of encountering infected ticks is omnipresent during recreational activities in urban green spaces, highlighting the need for public health campaigns to reduce the risk of tick-borne diseases.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Springer Nature, 2024. Vol. 24, nr 1, artikel-id 1031
Nyckelord [en]
Ixodes persulcatus, Ixodes ricinus, Exposure, Habitat; Hazard, Human activity, Microhabitat, Recreation, Tick-borne diseases
Nationell ämneskategori
Biologiska vetenskaper
Forskningsämne
Miljövetenskapliga studier; Östersjö- och Östeuropaforskning
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:sh:diva-53599DOI: 10.1186/s12889-024-18540-8ISI: 001201501900004PubMedID: 38614967Scopus ID: 2-s2.0-85190373009OAI: oai:DiVA.org:sh-53599DiVA, id: diva2:1840915
Ingår i projekt
Human – environment interactions and the epidemiological periurban landscape of tick-borne diseases, Östersjöstiftelsen
Forskningsfinansiär
Östersjöstiftelsen, 52/12
Anmärkning

As manuscript in dissertation

Tillgänglig från: 2024-02-27 Skapad: 2024-02-27 Senast uppdaterad: 2024-09-25Bibliografiskt granskad
Ingår i avhandling
1. Ticks - ecology, new hazards, and relevance for public health
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Ticks - ecology, new hazards, and relevance for public health
2024 (Engelska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Alternativ titel[sv]
Fästingar - ekologi, nya riskfaktorer och deras betydelse för folkhälsan
Abstract [en]

Ticks and tick-borne diseases are ranking second only to mosquitoes as vectors of pathogens responsible for diseases in both humans and domestic animals. In the countries around the Baltic Sea, two medically important tick species are increasing both in range and abundance, and the public health threat posed by tick-borne diseases in this area is steadily growing. The aim of this thesis was to study the eco-epidemiological dynamics and mechanisms of ticks and bacterial tick-borne pathogens along the natural-urban gradient.

Green spaces have become important intersections between humans, domestic animals, ticks, and tick-borne pathogens. Along the natural-urban gradient in Stockholm County, Sweden, we examined the impact of green space characteristics on tickabundance and pathogens prevalence. In this study all questing ticks were molecularly identified as Ixodes ricinus. Questing ticks were abundant in natural and seminatural habitats, but also present in urbanized parks. Important drivers of tickabundance included significant negative effects of local vegetation height and positiveeffects of mixed coniferous forests in the surrounding landscape.

The prevalence of Borrelia burgdorferi sensu lato was 24% and that of Anaplasma phagocytophilum 7.5%. B. miyamotoi was found at a few sites with a prevalence of 0.9%. The dominant B. burgdorferi (s.l.) genospecies was B. afzelii. Tree stem density had a significant positive effect on B. burgdorferi (s.l.) prevalence. Broadleaved forests and total forest edge had significant positive effects on A. phagocytophilum prevalence, persisting even in highly urbanized areas. The tick-borne disease equine granulocytic anaplasmosis (EGA) significant increased from 2002 to 2015, with a yearly peak in late summer and early fall.

The public health risk for tick-borne diseases in an urban green space was estimated from hazard data on tick abundances and pathogen prevalence combined with exposure data using residential population densities and green space visitor numbers. The results indicated a medium to high risk of tick-borne diseases at most sites. Structured interviews with visitors showed that even if visitors showed a high tick awareness and attempted to avoid ticks, most protective measures were only practiced during specific recreational activities.

The findings from this doctoral project show a notable risk of encountering ticks and tick-borne pathogens along the entire natural-urban gradient, even in highly urbanized areas traditionally perceived as having a low risk. The information on the eco-epidemiological drivers of EGA is important also for the medical health field since the agent causing EGA is identical to the agent causing human disease. Despite ticks and their pathogens green spaces still continue to play a vital role in public health, but the omnipresent risk of tick-borne diseases highlights the need for public health initiatives to mitigate this risk. 

Abstract [sv]

Fästingar är näst efter myggor de viktigaste vektorerna för spridning av sjukdomar både till människor och husdjur. I länderna runt Östersjön finns två medicinskt viktiga fästingarter som ökar i utbredning och antal, vilket också utgör ett ökat hot mot folkhälsan. Syftet med avhandlingen var att studera eko-epidemiologisk dynamik och viktiga mekanismer för spridningen av fästingar och fästingburna bakterier i en urban gradient.

Grönområden i och runt städer utgör mötesplatser för människor, husdjur, fästingar och fästingburna patogener. I Stockholms län undersöktes effekterna av grönområdenas egenskaper på förekomst av fästingar och deras patogener utefter den urbana gradienten. Alla insamlade fästingar artbestämdes med molekylära metoder, och samtliga tillhörde arten Ixodes ricinus. Fästingar var vanliga i rurala områden och naturliga miljöer, men förekom även i urbana parker. Viktiga faktorer för förekomst av fästingar var den signifikant negativa effekten av vegetationshöjd vid insamlingsplatsen, och den signifikant positiva effekten av barrblandskog i det omgivande landskapet.

I studien av patogener var prevalensen av Borrelia burgdorferi sensu lato 24% och för Anaplasma phagocytophilum 7.5%. Fästingar infekterade med B. miyamotoi påträffades vid några få platser med en prevalens på 0.9%. Den dominerande arten inom gruppen av B. burgdorfgeri (s.l.) var B. afzelii. Trädtäthet runt insamlingsplatsen hade en signifikant positiv effekt på prevalensen av B. burgdorferi (s.l.). Utbredningen av lövskogar och skogskanter hade signifikant positiva effekter på prevalensen av A. phagocytophilum, och fästingar infekterade med A. phagocytophilum förekom även i urbana parker. Den fästingburna sjukdomen granulocytär anaplasmos hos häst, ökade signifikant från 2002 till 2015, med flest fall på sensommar och tidig höst.

Folkhälsorisker för fästingburna sjukdomar i ett urbant grönområde uppskattades med hjälp av information om fästingförekomst, patogenprevalens, befolkningstäthet och besöksantal. Resultatet visade en måttlig till hög risk för fästingburna sjukdomar i hela det undersökta grönområdet. Vid intervjuer med besökare påvisades en hög medvetenhet om fästingar och fästingspridda sjukdomar, men att skyddsåtgärder endast tillämpades vid specifika fritidsaktiviteter såsom bärplockning.

Resultatet från avhandlingen visar på en betydande risk för spridning av fästingburna sjukdomar längs med hela den urbana gradienten, inklusive områden som traditionellt ansetts ha en låg risk. Resultaten som visar på eko-epidemiologiska mekanismer för spridning av granulocytär anaplasmos hos häst är relevanta också ur ett folkhälsoperspektiv eftersom bakterierna orsakar sjukdom även hos människor. Trots risker med fästingar och deras sjukdomar är grönområden ytterst viktiga för folkhälsan utifrån andra hälsoaspekter, men det behövs initiativ och medvetenhet för att motverka riskerna.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Huddinge: Södertörns högskola, 2024. s. 196
Serie
Södertörn Doctoral Dissertations, ISSN 1652-7399 ; 226
Nyckelord
Baltic Sea region, eco-epidemiology, habitat, Ixodes persulcatus, Ixodes ricinus, landscape, risk, urbanization
Nationell ämneskategori
Ekologi
Forskningsämne
Miljövetenskapliga studier; Östersjö- och Östeuropaforskning
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-53598 (URN)978-91-89504-70-7 (ISBN)978-91-89504-71-4 (ISBN)
Disputation
2024-03-22, MB505, Alfred Nobels allé 7, Huddinge, 10:00 (Engelska)
Opponent
Handledare
Forskningsfinansiär
Östersjöstiftelsen, 52/12
Tillgänglig från: 2024-02-29 Skapad: 2024-02-27 Senast uppdaterad: 2024-03-01Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Övriga länkar

Förlagets fulltextPubMedScopusPMC Full text

Person

Janzén, ThereseHammer, MonicaPetersson, MonaDinnétz, Patrik

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Janzén, ThereseHammer, MonicaPetersson, MonaDinnétz, Patrik
Av organisationen
MiljövetenskapBaltic & East European Graduate School (BEEGS)
I samma tidskrift
BMC Public Health
Biologiska vetenskaper

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetricpoäng

doi
pubmed
urn-nbn
Totalt: 87 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf