sh.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Policy professionals in civil society organizations: Organizational hypocrisy and the myth of member centrality
Södertörn University, School of Social Sciences, Sociology.ORCID iD: 0000-0003-2533-7366
Södertörn University, School of Social Sciences, Sociology.ORCID iD: 0000-0001-6797-3892
2022 (English)In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, E-ISSN 2002-066X, Vol. 59, no 4, p. 363-386Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Drawing on 24 interviews with policy professionals in 10 Swedish member-based civil society organizations (CSOs), and observations of policy professionals in three of these, we investigate CSOs from the perspective of their policy teams. This paper theoretically addresses how policy professionals relate to the members in whose name they work. This article extends the literature on civil society professionalization by conceptualizing the conflicts pertaining to policy professionals’ work in CSOs and ways of managing these conflicts. We argue that, ordinarily, CSO policy professionals working to influence public policy respond to conflicting logics and myth-like institutional demands for strong and direct influence of member interests by maintaining face and investing in the myth of member centrality. Based on how policy professionals address these issues, we suggest that organizations respond to conflicting institutional pressures and myths via decoupling strategies, discreetly avoiding member concerns while investing in the membership myth, ultimately fostering organizational hypocrisy. Conceptually, the paper contributes by connecting the literatures of civil society professionalization and new institutional theory to the burgeoning literature on policy professionals.

Place, publisher, year, edition, pages
Sveriges Sociologförbund , 2022. Vol. 59, no 4, p. 363-386
Keywords [en]
civil society, policy professionals, member, myth, organizational hypocrisy
National Category
Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
Research subject
Politics, Economy and the Organization of Society
Identifiers
URN: urn:nbn:se:sh:diva-50378DOI: 10.37062/sf.59.24464ISI: 000959363400002Scopus ID: 2-s2.0-85151496274OAI: oai:DiVA.org:sh-50378DiVA, id: diva2:1719555
Part of project
Politics by Other Means: Policy Professionals in Comparative Perspective, The Foundation for Baltic and East European Studies
Funder
The Foundation for Baltic and East European Studies, 2/2016
Note

As manuscript in dissertation with title:Policy professionals in civil society organizations: The myth of active members and organizational hypocrisy

Available from: 2022-12-15 Created: 2022-12-15 Last updated: 2023-05-12Bibliographically approved
In thesis
1. Policy professionals in civil society organizations: Struggling for influence
Open this publication in new window or tab >>Policy professionals in civil society organizations: Struggling for influence
2022 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

The professionalization of civil society organizations coupled with an elite-driven policy process has fostered the rise of policy professionals in civil society organizations (CSOs). This dissertation explores the role and functioning of policy professionals in CSOs, describing and analyzing how CSOs’ hiring of such expertise contributes to processes of professionalization within civil society, including what that entails from a normative perspective. It does so by analyzing interviews with and observations of policy professionals in Sweden, Latvia, and the Netherlands. The main research question guiding the thesis concerns how we can conceptualize and understand the group of policy professionals in civil society and the role it plays in the professionalization of civil society. The analysis is based on field theory in combination with new institutional theory.

The study provides new insights into the role of policy professionals and professionalization of CSOs through four empirical studies. First, it conceptualizes the field of policy advocacy in civil society as a struggle to gain influence over internal and public policymaking. In this struggle, policy professionals’ daily activities concern practices of influencing policy application and constructing several types of field-specific capital. Types of capital important for this subfield are, over and above social and academic capital, organizational capital and policy-political capital. While organizational capital restores the organization by fostering legitimacy, trust, and loyalty, policy-political capital, acquired from the political sphere, enhances the political professionalization of the field.

Second, a contribution of this thesis is to conceptualize policy professionals’ different role orientations as policy scholars, policy lobbyists, policy communicators, and policy activists. These role orientations of individual policy professionals are in turn connected to strategies embedded in the logics of and relationships with actors outside civil society.

Third, by identifying how these policy professionals handle the sometimes-clashing logics of membership and influence, gaps between ideals and practices are found in policy professionals’ day-to-day policy work. Policy professionals try to overcome these gaps by the means of decoupling, myth creation, and organizational hypocrisy, creating a discrepancy in that the organizations say one thing but do another.

Lastly, this thesis argues that the mediatization of civil society creates conflicts within organizations, in turn pushing CSOs to advance their work via branding, framing, and strategic communication that elevate the positions of communicators within policy teams.

One of this study’s main contributions is made in relation to the professsionalization of CSOs, demonstrating how their roles are connected to organizational strategies. A second contribution is that of nuancing and extending the literature on and conceptualization of policy professionals by conceptualizing the subfield of policy professionals in civil society. This thesis reveals how the policy professsionalizationof CSOs creates a new political landscape where competence relating to these areas is in demand, fostering the emergence of policy professionals as a cadre in civil society. A significant danger of this policy professionalization of CSOs is that decision making is placed more in the hands of these employees, rather than in the hands of the members the organization is supposed to represent.

Abstract [sv]

En ökad politisk komplexitet, i kombination med ett mer professionaliserat civilsamhälle, främjar framväxten av policyprofessionella inom civilsamhällesorganisationer och aktualiserar frågor kring deras traditionella demokratiskapande roll och förmåga. Avhandlingen studerar civilsamhällets professionalisering genom att analysera observationer och intervjuer med policyprofessionellt anställda – det vill säga anställda med huvuduppgift inom politisk påverkan, kommunikation, sakkunskap och utredning – på civilsamhällesorganisationers huvudkontor i Sverige, Lettland och Nederländerna.

Den huvudfråga som avhandlingen behandlar rör hur vi kan konceptualisera och förstå de policyprofessionella i civilsamhället och den roll de spelar för dess professionalisering. Avhandlingen använder sig av fältteori i kombination med ny institutionell teori för att skapa nya insikter om hur denna grupp av experter påverkar organisationers strategier, produktion av kapital, legitimitet och ytterst deras demokratiska funktion. Avhandlingen består av fyra delstudier som fokuserar på policyprofessionellas roll i medlemsorganisationer.

Den första delstudien rör policyprofessionella som ett fält. Den visar på hur olika grupper av policyprofessionella för med sig och skapar kunskaper och kapital när de rör sig mellan organisationer på arbetsmarknaden. Det policyprofessionella fältet förstås som en kamp för att få inflytande över internt och offentligt beslutsfattande. I kampen om inflytande används och konstrueras fältspecifikt kapital. Kapital som är viktigt för detta område är – förutom nätverk, kontakter och akademisk utbildning – organisatoriskt kapital och policypolitiskt kapital. Medan organisatoriskt kapital skänker organisationen legitimitet, förtroende och lojalitet, bidrar det policypolitiska kapitalet, hämtat från den politiska sfären, till en politisk professionalisering av fältet.

Delstudie två argumenterar för vikten av att skilja mellan olika typer av policyprofessionella. I civilsamhällesorganisationer konceptualiseras policyprofessionellas olika rollinriktningar i fyra grupper: policyforskare, policylobbyister, policykommunikatörer och policyaktivister. Dessa rollinriktningar är i sin tur kopplade till individernas val av strategier, som i sin tur är inbäddade i institutionella logiker och i relationer med aktörer utanför det civila samhället.

Ett exempel på logiker som påverkar fältet är den potentiella konflikten mellan medlemslogiken och inflytandelogiken som studeras i delstudie tre. Civilsamhällesorganisationers specialisering i arbetet med policyprocesser ger dem mer kompetens kring politiska strategier. Det innebär att policyprofessionella får ett kunskapsövertag gentemot medlemmar och valda representanter, vilket i sin tur skapar gap mellan de policyprofessionella och medlemmarna. De policyprofessionella försöker övervinna gapen med hjälp av vad som förstås som frikoppling av policyarbete gentemot medlemmar och skapande av myter kring medlemmarnas centrala roll i organisationer. Strategierna leder till organisatoriskt hyckleri, det vill säga en diskrepans i vad organisationerna säger och vad de gör. Ytterligare extern logik som studeras i delstudie fyra är mediatisering (organisationers anpassning till en medialogik) för att påverka politiska beslut. Studien visar hur mediatisering av det civila samhället driver organisationer att avancera sitt arbete med varumärkesbyggande och strategisk kommunikation, vilket i sin tur höjer kommunikatörernas status inom policyteam och skapar konflikter inom organisationer.

Sammantaget visar avhandlingen på vad som kan beskrivas som en policyprofessionalisering av civilsamhällesorganisationer, vilket skapar och är en konsekvens av mer elitdrivna påverkansprocesser inom civilsamhället. Avhandlingen bidrar dels till studiet av professionaliseringsprocesser inom civilsamhället, dels till att nyansera och utöka litteraturen och förståelsen av policyprofessionella. Den beskrivna policyprofessionaliseringen av civilsamhällesorganisationer skapar ett nytt politiskt landskap där policyprofessionell kompetens efterfrågas inom civilsamhället. En betydande fara med framväxten av policyprofessionella som arbetskår inom civilsamhällesorganisationer är att beslutsfattande i högre grad läggs i händerna på dessa anställda, snarare än i händerna på medlemmarna som organisationen ska representera.

Place, publisher, year, edition, pages
Huddinge: Södertörns högskola, 2022. p. 178
Series
Södertörn Doctoral Dissertations, ISSN 1652-7399 ; 212
Keywords
civil society, policy professionals, professionalization, organization, advocacy, strategy, member, mediatization, field theory, capital, decoupling, logic of influence, organizational hypocrisy, myth
National Category
Sociology
Research subject
Politics, Economy and the Organization of Society
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-50377 (URN)978-91-89504-18-9 (ISBN)978-91-89504-19-6 (ISBN)
Public defence
2023-01-27, MA648, Alfred Nobels allé 7, Huddinge, 13:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Funder
The Foundation for Baltic and East European Studies, 2/2016
Available from: 2022-12-21 Created: 2022-12-15 Last updated: 2023-01-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(442 kB)96 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 442 kBChecksum SHA-512
0a83929470119789a883857cacca6f42e9e503a89f332881a3bbfadba44ae8a8e81dffd7e1c9db952635281343552f56defb81c49602d4042b6b79b59f551a34
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

Publisher's full textScopus

Authority records

Mellquist, JoannaSörbom, Adrienne

Search in DiVA

By author/editor
Mellquist, JoannaSörbom, Adrienne
By organisation
Sociology
In the same journal
Sociologisk forskning
Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 96 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

doi
urn-nbn

Altmetric score

doi
urn-nbn
Total: 103 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf