sh.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Vi är alla i samma båt och på djupt vatten: att öka engagemanget genom studentspecifierade krav och praktikbaserade gemenskaper
Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Medieteknik.ORCID-id: 0000-0002-3838-253X
2020 (Svenska)Ingår i: NU 2020: Hållbart lärande, Stockholm, 2020Konferensbidrag, Poster (med eller utan abstract) (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Ett ständigt aktuellt tema är studenter som upplever att undervisningsformerna karakteriseras av leda (se Daschman et al 2013) och lärare som tycker sig se ett bristande engagemang (se Foley 2013). Intrycket från en programmeringskurs med fokus på mobilappar och tjänster var projekten som studenterna skapade brast i konceptuell och teknisk höjd.  Vare sig studenter eller lärare tyckte kursen var särskilt intressant.  Två samverkande omständigheter identifierades: 

  • Lärarna förmådde inte att relevantgöra innehållet på ett engagerade och inspirerande sätt.  
  • Studenterna tyckte innehållet var för svårt och vågade inte chansa. 

Foley (2013) diskuterar hur lärare kör på i trygga banor (complacency) och inte engagerar sig, något som leder till studenter som inte gör mer än vad som krävs. Faktorer som undervisningens upplägg, över- eller understimulering leder till alltså till brist på engagemang och avhopp.  Det som krävs är en mer varierad, engagerande och individanpassad undervisning.  För att bryta detta har pedagogiken ändrats på kursen för att skapa engagemang på olika sätt.   

Kraven ställs på ett annat sätt:  genom att använda noggrant kvalificerade värdeladdade ord för att beskriva kraven på studenternas projekt och laborationer. Exempelvis ska tekniska laborationer ska vara ”avancerade” och tjänsterna/koncepten ”spännande” eller ”unika”.  Vi är dock tydliga med att utmaningarna i sig är något som studenterna får misslyckas med. Istället för att ställa omöjliga krav uppmanar vi studenterna utforska gränserna (”hur spännande kan det bli?”).   

Praktikbaserade gemenskaper (efter Wenger, Farnsworth et al 2016):  redovisning av laborationer och projekt genomförs i ett interaktivt muntligt format där studenterna själva väljer vad de vill fokusera på inom ramen för en kritisk diskussion. Studenterna sätter därmed sin egen agenda inom kursens tematiska ram där de kan fokusera på teknologi eller på tjänsteutveckling. Genom att de specificerar sina egna tekniska laborationer direkt i dialog med läraren får de omedelbar återkoppling. Studenterna får också till uppgift att designa en lösning som representerar ett för dem verkligt problem – något som kräver engagemang och en gemensam orientering mot kursinnehållet. Kursinnehållet och fokus kommer alltså inte längre från lärarna utan från studenterna som investerat sitt eget skapande (och tänkande).  Lärarna engageras sig för att inte framstå som okunniga inför studenterna.   

En mycket försiktig tendens i kursutvärderingar av två omgångar av kursen genomförd nya sättet är att studenter fortfarande tycker laborationerna är för svåra, men samtidigt att anser de att kursen är givande.   

Referenser  

Daschmann, E. C., Goetz, T., & Stupnisky, R. H. (2014). Exploring the antecedents of boredom: Do teachers know why students are bored? Teaching and Teacher Education, 39, 22–30. https://doi.org/10.1016/j.tate.2013.11.009 Farnsworth, V, Kleanthous, I and Wenger-Trayner, E (2016) Communities of practice as a social theory of learning: A conversation with Etienne Wenger. British Journal of Educational Studies, 64 (2). pp. 139-160. ISSN 0007-1005 Foley, J.A., 2013. Places of Belonging: Awakening a Zone of Complacency. Critical Questions in Education, 4(3), pp. 205–212.  

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Stockholm, 2020.
Nyckelord [en]
teaching, higher education, motivation
Nationell ämneskategori
Pedagogik Didaktik Data- och informationsvetenskap
Forskningsämne
Annat forskningsområde
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:sh:diva-46564OAI: oai:DiVA.org:sh-46564DiVA, id: diva2:1602527
Konferens
NU 2020: Hållbart lärande, Huddinge, Oktober 7-9, 2020
Anmärkning

Digital poster

Tillgänglig från: 2021-10-12 Skapad: 2021-10-12 Senast uppdaterad: 2021-10-14Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

Fulltext saknas i DiVA

Person

Green, Anders

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Green, Anders
Av organisationen
Medieteknik
PedagogikDidaktikData- och informationsvetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 136 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf