Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur revisionens förväntningsgap upplevs av den enskilda revisorn och revisionsprofessionen i stort. Studien syftar även till att ta reda på vilka orsaker det finns kring förväntningsgapet och vad gapet består i, hur existerande funktioner mot förväntningsgapet fungerar, samt vilket arbete revisorerna själva utför. Metod: Denna studie tillämpar en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer används vid insamling av data från respondentgruppen, vilka är revisorer. En intervjuguide används för att täcka frågor som är relevanta gentemot studiens forskningsfråga. Insamlad empiri sammanställs och analyseras slutligen via delanalys, ur vilken slutsatser dragits. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att revisorer bekräftar att det finns ett skillnader i förväntningar mellan vad allmänheten tror att revisorn gör och vad revisorn faktiskt gör. Revisorer anser att orsaken till förväntningsgapet är okunskap hos allmänheten. Förväntningsgapet påverkar inte den enskilda revisorn särskilt mycket, men branschen påverkas genom att den får ett dåligt rykte. Slutsatsen vi kan dra av denna studie är att det existerar ett gap i förväntningar mellan revisorer och allmänheten som dels är ett resultat av okunskap från allmänhetens sida, och dels är gapet en effekt av bristande kommunikationsmedel från branschens sida. Uppsatsens bidrag: Denna studie ger en ökad förståelse för revisorns syn på förväntningsgapet existens och beståndsdelar, samt vilken påverkan funktioner för att reducera förväntningsgapet har och dess baksidor. Eftersom att det finns få studier av liknande slag i Sverige visar denna studie hur förväntningsgapet upplevs och hur situationen överlag ser ut här i jämförelse med andra delar av världen. Vidare bidrar studien med en förståelse kring vilka praktiska implikationer förväntningsgapet kan ha för den enskilda revisorn eller för branschen i stort. Förslag till fortsatt forskning: Utifrån studiens resultat och slutsatser föreslår vi att det behövs mer studier och forskning kring åtgärder eller upplysningsmekanismer som reducerar förväntningsgapet. Ett annat ämne för fortsatt forskning är hur förväntningsgapet kan påverka revisorns prestation.