Bakgrund - Enligt Statistiska centralbyrån kommer det saknas så mycket som 40 000 lärare inom de närmsta åren och det är endast fem procent av lärarna som anser att yrket är uppskattat av samhället. Med en utgångspunkt i svenska elevers försämrade resultat i internationella kunskapsmätningar och att detta i sin tur ses som ett resultat av den svenska skolans kunskaps- och disciplinproblem. Har man för att lösa dessa problem genomfört ett stort antal skolreformer och man har gjort en stor satsning på lärares professionella utveckling. Om dessa reformer påverkar lärares motivation är dock ett högst relevant men outforskat ämne.

Syfte - Syftet med den här studien är att få djupare förståelse i vilka faktorer som motiverar lågstadielärare i sitt dagliga arbete och om dessa faktorer skiljer sig beroende på om de börjat arbeta innan eller efter implementeringen av de nya skolreformerna, samt studera hur skolreformerna, införandet av lärarlegitimation och den nya professionen förstelärare, som trätt i kraft de senaste fem åren har påverkat dem.

Metod - Studien har en kvalitativ forskningsansats för att skapa en djupare förståelse över ett redan existerande fenomen. Som forskningsdesign används en komparativ studie tillsammans med semi-strukturerade intervjuer.

Slutsats - Studien har visat på att det både finns skillnader och likheter mellan vad som motiverar lågstadielärare som har arbetat olika länge inom yrket. Alla som medverkade i den här studien ansåg först och främst att det var eleverna och att se dem lyckas som främst motiverade dem i deras yrke. Det som skilde grupperna åt var att de nya lärarna motiverades mer utav de yttre faktorerna, så som lön, vilket inte var lika viktigt för de gamla lärarnas motivation. Studien har även visat på att de nya skolreformerna inte påverkat lågstadielärare särskilt märkbart. Det råder dock delade meningar huruvida skolreformerna är av positiv eller negativ karaktär för lärarna.