“Doctor Moreau and The Hunt for The Ethical Figure. From unsuccessful man-making to respectful relations with Jacques Derrida, Donna Haraway and H. G. Wells”

In H. G. Wells’ science fiction novel, The Island of Doctor Moreau (1896), a scientist on a remote island in the Pacific Ocean attempts to create humans from animals. Wells draws on Charles Darwin’s theories on the origins of species and the descent of man to create a horror story in which the uniqueness of the human is called into question.

This study uses the novel to investigate the re-emergent interest in human-animal relations, within the natural sciences as well as the arts and humanities, in the past twenty years. In what is often termed “the Animal Turn,” theorists such as Jacques Derrida and Donna Haraway, who are at the centre of this study, have dedicated a significant amount of their work to the animal question and in particular to the ethics of inter-species relationships.

Furthermore this essay stages the interaction of fiction and theoretical discourse in an analysis that probes challenges inherent to the relations of humans to other species, such as the practice of eating meat, the killing of animals, and animal rights. Moreover, it considers how the figure of the animal has been used to define the human, as well as to dehumanize people in the justification of abuse and persecution. However, human-animal ethics also has positive connotations, discussed through the figures of positivity and possibility in play, sharing, contact and responsive responsibility.

Taking its inspiration from Karen Barad’s method of diffraction, this study foregrounds new pattern-making while exploring how Derrida’s and Haraway’s strategies for formulating a new ethics are present in their use of tropes and figures. 

Science fiction-romanen The Island of Doctor Moreau skrevs 1896 och handlar om hur en vetenskapsman på en avlägsen ö i Stilla havet försöker skapa människor av djur. Författaren H. G. Wells inspirerades av Darwins teorier om arternas uppkomst till att skriva en skräckberättelse där mänsklighetens unikhet sätts ur spel.

Den här studien använder Wells text i syfte att undersöka hur relationen mellan människor och andra arter har kommit att få ett nytt intresse inom en mängd olika vetenskapliga, praktiska och konstnärliga ämnen i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet, något som har kommit att kallas ”The Animal Turn”.  I centrum för studien återfinns teorier formulerade av filosofen Jacques Derrida och den feministiska vetenskapsteoretikern och biologen Donna Haraway. Båda två har ägnat stor del av sina respektive arbeten åt djurfrågan, framför allt med enträget intresse för hur ett etiskt förhållande mellan arter kan se ut.

Studien låter romanen och de teoretiska texterna samverka i en analys som diskuterar utmaningar i människa-djur-relationer – som köttätande, dödande och rättigheter. Människan har till exempel använt sig av djuret för att definiera sig som människa, men också för att dehumanisera andra människor, och därmed kunnat utnyttja eller våldföra sig på dessa människor. Men människa-djur-etiken har också positiva aspekter: kontakt över språkgränser, att tillsammans utgöra världsmedborgare som alla består av och är beroende av varandra, att dela lek och arbete, att se och upptäcka den andre. 

Med inspiration från Karen Barads användning av metoden diffraktion vill den här uppsatsen utforska Derridas och Haraways strategier för att formulera en ny etik genom bruket av figurer och troper.