Problem: Efterlevnad av internationella redovisningsstandarder. 

Syfte: Syftet med studien är att komparativt granska börsnoterade fastighetsbolag i Storbritannien, Sverige och Tyskland gällande deras efterlevnad av upplysningskraven i IFRS 13. Vidare syftar studien till att undersöka om eventuella skillnader i graden av efterlevnad påverkas av företagsspecifika faktorer. 

Metod: Utifrån en deduktiv ansats tillämpas en innehållsanalys som syftar till att kvantifiera datan från årsredovisningarna för att sedan analysera datan med univariata analysmetoder. Datan från företagens årsredovisningar kodas in i kategorier baserade på upplysningskraven i IFRS 13. Wilcoxons teckenrangtest genomförs för att signifikanstesta eventuella skillnader i graden av efterlevnad mellan länderna. 

Resultat: Generellt är efterlevnaden av upplysningskraven i IFRS 13 hög. Storbritannien efterlever upplysningskraven till 85 procent. För Sverige och Tyskland är efterlevnaden omkring 90 procent. Vid närmare granskning av enskilda upplysningskrav framgår skillnader i efterlevnaden sett utifrån olika företagsspecifika faktorer. De upplysningskrav som har haft lägre efterlevnad är också de upplysningskrav som är nya i samband med IFRS 13. 

Slutsats: Det finns indikationer på att bolag med hög belåningsgrad följer upplysningskraven i högre utsträckning än bolag med låg belåningsgrad. Det finns också indikationer på att en revision från en Big 4 byrå har påverkan på graden av efterlevnad. Efterlevnaden är lägre i framförallt Storbritannien för företag som inte har en revisor tillhörande en Big 4 byrå, även Tyskland uppvisar liknande tendenser gällande detta. Företagets storlek tycks också vara en orsak till skillnader i graden av efterlevnad. Mindre bolag tenderar till att efterleva upplysningskraven i lägre utsträckning än större bolag. Huruvida bolagets lönsamhet skulle vara kopplat till graden av efterlevnad är däremot oklart eftersom att bolagen efterlever upplysningskraven i princip lika oavsett lönsamhet. Det går dock inte att utesluta att skillnader i efterlevnad kan bero på graden av redovisningstillsyn eller ländernas institutionella bakgrunder.