Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv. Studien innefattar även intervjuer med en beslutsfattande person från respektive organisation; två statliga konstinstitutioner, två privata konsthallar och två privata gallerier. Undersökningen syftar till att skapa förståelse för vad som ligger till grund för valet av konstnärer. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i institutionell teori och använder en del av teorin som kallas lämplighetslogiken. Teorin förklarar individuellt beteende som beroende av sin kontext, utifrån de tre aspekterna identitet, regler och situation. Slutsatserna för undersökningen är att samtliga respondenter visar en stor medvetenhet kring könsfördelningen men att andra variabler tenderar att vara viktigare i valet av konstnärer. Hur organisationerna formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete har en begränsad påverkan på det praktiska utfallet. Desto mer betydelsefullt är huruvida dessa värderingar finns implementerade i företagskulturen och hos de som är delaktiga i beslutsprocessen.