Syftet med uppsatsen är att undersöka om det vetenskapliga innehållet i dagstidningar har förändrats mellan år 1961 och 2001. Tidningarna som undersöks är Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och metoden som används är kvantitativ innehållsanalys.

Resultatet jämförs med den motsvarande danska studien Eksperter i medierna: Dagspressens brug af forskere 1961-2001 av Albæk, E., Munk Christiansen, P. och Togeby, L. Svaret på frågorna och jämförelsen med den danska studien tolkas utifrån teorier om utvecklingen av det moderna kunskapssamhället och experternas viktigare funktion i samhället.

Uppsatsen visar att vetenskapsrelaterat material inte förekommer oftare år 2001 jämfört med år 1961. Det vanligaste forskningsområdet som ges utrymme är medicin, vilket gäller för båda åren. En skillnad mellan åren är att samhällsvetenskap är vanligare år 2001 än det var 1961, medan teknikvetenskap är mindre vanligt.

Vetenskapsrelaterat innehåll återfinns vanligtvis i sektioner med allmänna nyheter båda åren, och nyhetsartiklar och notiser är den vanligaste artikeltypen. År 2001 blir det dock vanligare att vetenskap återfinns i andra sektioner samt i opinionsmaterial, till exempel i debattartiklar, ledartexter och krönikor.

Det är färre forskare som förekommer i medierna år 2001 jämfört med år 1961. Majoriteten av forskarna är män, även om det blir vanligare med kvinnliga forskare 2001. Det är också något vanligare att forskarna uttalar sig år 2001 jämfört med år 1961. Vanligast att uttala sig om är den egna forskningen, men det syns en viss utveckling mot att forskarna i högre utsträckning kommenterar andra frågor, så som politik.

Jämförelsen med den danska studien visar att det finns likheter och skillnader mellan svenska och danska dagstidningar gällande vetenskapsrelaterat innehåll. Bland annat verkar svenska medier använda sig av vetenskap i större utsträckning båda åren, samt har en högre andel kvinnliga forskare. En tendens som återfinns både i svenska och danska dagstidningar är att samhällsvetenskap blir vanligare och att det är färre forskare som medverkar i medierna år 2001 jämfört med 1961, men de forskare som medverkar uttalar sig i större utsträckning.