Intresset för hälsa och friskvård har ökat i samhället de senaste åren. Motion rekommenderas för att förhindra en rad olika sjukdomar som cancer, diabetes typ 2, ryggont, hjärt- och kärlsjukdomar och utmattningssyndrom. Arbetsplatsen är en viktig arena för att främja hälsa i en befolkning och skattelättnader har skett för friskvård på arbetsplatser. Syftet med uppsatsen är att analysera friskvårds-/hälsoarbetet i svenska primärkommuner genom att jämföra arbetet inom fyra kommuners ledningskontor. Analysen fokuserar på frågeställningarna: Vilket friskvårds-/hälsoarbete bedriver kommunledningskontoren för de kommunanställda? Hur får man de anställda att ta del av och hur implementerar man friskvårds-/hälsoarbetet? Hur följer man upp friskvårds-/hälsoarbetet? Kommunledningskontorens attityd till friskvårds-/hälsoarbete undersöktes också. För att uppfylla syftet har vi använt ett hermeneutiskt synsätt i tolkning av empirin. Vald undersökningsdesign är en komparativ fallstudie, och vald datainsamlingsmetod är en intervjuundersökning. Empirin samlades in genom att intervjua åtta personalchefer och HR-konsulter/personalstrateger i fyra kommuner i Stockholms Län. Tillförlitlighet säkrades genom att låta respondenter granska och godkänna det skriftliga materialet från intervjuerna. Vi fann att kommunerna har ett brett utbud av friskvårdssatsningar såsom friskvårdsbidrag och friskvårdstimme på arbetstid. I dessa kommuner finns det tillgång till gym, stavgång, massage, viktminskningsprogram, satsningar på aktiviteter på fritiden genom personalföreningar, motionspristävlingar och arbetsmöten i form av walk and talk. Endast 40 % av de kommunanställda kan eller vill dock ta del av friskvårdsbidraget eller friskvårdstimmen. Friskvården är förankrad i alla fallkommuner med hjälp av dokument, delegerat ansvar till enhetschefer och i vissa kommuner till friskvårdsinspiratörer, som är medarbetare med friskvårdsarbete som en extra uppgift. Uppgiften kan vara att ha en punkt på arbetsplatsmöten och genom att ge uppdrag till personalföreningarna att organisera friskvårdsaktiviteter. Det finns ett aktivt friskvårdsarbete i organisationerna men uppsatsförfattarna saknar en medveten aktiv uppföljning av friskvårdsarbetet, som sker huvudsakligen genom medarbetarenkäten. Respondenterna var positiva till friskvårdsarbete och tror att det kan bidra till en kostnadsbesparing för kommuner, de tror också att en chefs positiva inställning är mycket viktigt för en lyckad friskvårdssatsning.