Det verkar råda en stark uppfattning om att indikatorer inverkar positivt på jämställdhetsarbeten. Samtidigt pekar genusvetenskaplig forskning på att kvantitativt jämställdhetsarbete inte är tillräckligt för att uppnå jämställdhet. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka i vilken utsträckning jämställdhetsindikatorer kan medföra kvalitativa jämställdhetseffekter. Med fallstudie som metod och begreppet maktförskjutning som analytiskt begrepp har Uppsala universitets jämställdhetsindikatorer analyserats. Analysen visade på att universitetets jämställdhetsindikatorer med stor sannolikhet kommer medföra jämställdhetseffekter, men inga kvalitativa sådana. Det finns dock en möjlighet att rätt kombination av rätt sorts indikatorer kan belysa könsmaktstrukturer och därigenom öppna för kvalitativa förändringar.

It seems as if there are strong opinions about indicators having positive effects on gender equality work. At the same time gender studies indicate that quantitative gender equality work is not enough to achieve equality. The purpose of this essay is therefore to study in what extent indicators measuring equality have the possibility to entail qualitative equality effects. Using case study method and “displacement of power” as an analytic concept, the equality indicators of Uppsala University has been analyzed. The analysis showed that the equality indicators of Uppsala University will most likely entail quantitative equality effects, though it is not plausible that they will lead to any qualitative equality effects. There is however a possibility that a correct kind of combination of the right sorts of indicators may elucidate sex power structures and thereby creates opportunities for qualitative equality.