Företag har sedan länge lagt bud på andra företag för att expandera och stabilisera sig på andra marknader eller branscher. När dessa budgivningar började kunde även noteringar ske på statliga byråer för att investerare skulle få tillgång till denna information.

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur börsnoterade företagsaktier reagerar på budgivningar från andra företag. Genom inhämtning från Skatteverkets databas har vi tagit reda på vilka företag som haft budgivningar och därefter gjort en event studie på hur aktiepriset och omsättningen av företagen blivit påverkade. Event studien har gjorts tio dagar före budgivningen och tio dagar efter för att ta fram den genomsnittliga aktiekursen och omsättningen för respektive företag.

Det som vi kunde konstatera var att resultatet hade en mer negativt utveckling än positiv på både aktiepriset omsättningen av aktier för alla företag. Varför man hade en mer negativ utveckling är svår att säga eftersom antalet företag var för få och man inte hade gjort en analys bland investerarna. En av anledningarna till varför det var en negativ utveckling kan bero på vilka signaler förtagen sänder ut. Om ett företag som får en budgivning reagerar annorlunda eller på något sätt gör ett avvikande beteende mot sina investerare, kan deras aktier bli påverkade av det. Det är av vikt för det budgivna företaget att mottagarna begriper signalerna och inte feltolkar dem. Ett annat exempel kan vara hur VD reagerar på budgivningen. VD är i detta fall agenten och principalen är aktieägarna. Om VD har en negativ syn på budet kan han/hon väldigt enkelt göra det till en negativ händelse för företaget och leda till att budgivningen inte går igenom.

En budgivning kan tolkas olika beroende på om det budgivande förtaget är ett känt företag, har ett starkt varumärke samt storleken på företaget. Om ett stort och välkänt företag lägger ett bud på ett lite mindre företag, kan det tolkas som positivt och aktierna påverkas positivt av händelsen. Men om investerarna är skeptiska till det budgivande företaget kommer de tveka i sitt investerande och inte ha lika mycket förtroende till det andra företaget och därför sluta handla deras aktier. När vi analyserade med olika teorier och metoder fick vi svar som är väldigt osäkert. Denna analys kunde bli mer konkret om fler företag fanns samt om man hade gjort en analys bland investerarna