Improving energy efficiency in buildings is widely viewed as a cost-effective way of achieving climate and energy goals. The Energy Performance of Buildings Directive (EPBD) aims to enhance the energy performance of new buildings and increase the renovation rate of energy-inefficient older buildings in the European Union. This study evaluates the effects of regulatory instruments on actual energy savings in countries across the Baltic Sea region, with a focus on residential buildings in Sweden and Lithuania. Specifically, Paper [I] estimates the effects of building codes on energy savings for newly constructed multi-apartment buildings in Sweden. Paper [II] evaluates the effects of retrofit programmes on realized dynamic energy savings for old Soviet-era multi-apartment buildings in Lithuania. Connecting with Paper [II], Paper [III] measures the energy performance gap—the discrepancy between actual energy savings and engineer-predicted savings for multi-apartment buildings in Lithuania. In Paper [IV], the focus turns from energy efficiency to inflation issues. Given the recent developments of high inflation and energy prices, the paper explores the relationship between energy price inflation and inflation expectations in Sweden. 

Paper [I] undersöker effekten av krav på energiprestanda i byggnormerna på energieffektiviteten i svenska flerbostadshus. Resultaten, som baseras på specifika användningsdata från energiprestandacertifikat (EPCs), tyder på att implementering av prestationsbaserad reglering resulterar i en 13,5-procentig ökning av energieffektiviteten över en generell trend på 1,69% per år för byggnader med fjärrvärme och en 10,1-procentig ökning över en trend på 0,40% för de med elvärme. De skärpta byggreglerna visar dock inte på starka effekter för att ytterligare öka energieffektiviteten. Effekten av byggregler är blygsam för byggnader med bättre energiprestanda men mer betydande för byggnader där den faktiska energianvändningen överstiger de erforderliga nivåerna. Vidare indikerar en strukturell analys betydligt större effektivitetsökning under perioden med prestationsbaserad reglering än tidigare. Utöver regleringseffekterna indikerar resultaten empiriska bevis på energieffektivitetsgapet. Den uppskattade energianvändningen från tekniska modeller är väsentligt lägre än den uppmätta energianvändningen för jämförbart byggande. Paper [II] uppskattar effekterna av ombyggnadsprogram av den gamla sovjettidens flerlägenhetsbyggnader i Litauen på realiserade dynamiska energibesparingar genom att analysera månatliga energiräkningar. Studien använder en kvasi-experimentell forskningsdesign för att bedöma orsakseffekten av ombyggnad på energibesparingar. Resultaten tyder på att ombyggnader är förknippade med en minskning på 50% till 59% av den genomsnittliga uppvärmningsförbrukningen under olika perioder efter renovering. Dessutom har ombyggnader också en kortlivad effekt på elbesparingen på 3% till 3,6%. Givet de genomsnittliga uppvärmningspriserna i undersökningsurvalet tyder dock kostnads-nyttoberäkningarna på att energibesparingarna inte var tillräckligt stora för att täcka de initiala investeringskostnaderna. Paper [III] bedömer energiprestandagapet – skillnaden mellan realiserade och beräknade energibesparingar som gjorts av ingenjörer. Resultaten visar att de förväntade besparingarna i genomsnitt realiseras fullt ut efter ett renoveringsprogram av flerbostadshus i Litauen. Uppsatsen utforskar också de bestämningsfaktorer som förväntas förklara skillnader i energiprestandagapet mellan olika renoverade byggnader. Resultaten tyder på att byggnader med flera lägenheter som förvaltas av utlokaliserade specialiserade bostadsförvaltningsbolag tenderar att realisera högre energibesparingar efter renoveringar än byggnader som förvaltas av gemenskaper av lägenhetsägare. Jämfört med renoverade byggnader som uppnår den lägsta erforderliga energiklassen C, tenderar dessutom prestandagapet att vara större för de byggnader som är inriktade på en högre energiklass A eller B. Paper [IV] utforskar de marginella effekterna av energiprisinflation på olika inflationsförväntningar i Sverige. De tidsinvarianta marginaleffekterna är rimligt små. Den flexibla maskininlärningsmetoden för kärnbaserade KRLS-uppskattningar indikerar dock signifikanta tidsvarierande mönster i marginaleffekterna. Marginaleffekterna är mycket volatila under den senaste tidens höga energiprisinflation. Ändå tenderar volatiliteten att vara lägre och marginaleffekterna minskar till runt 0 i slutet av urvalsperioden. Bland alla potentiella ekonomiska faktorer kan energiprisinflationen systematiskt förklara variationerna i marginaleffekterna.