This paper describes socially sustainable tourism development and investigates how it applies to the tourist destination Djurgården. The author wanted to investigate how the definition of social sustainability has developed over time and how attractions located on Djurgården define and work to improve it.  The study is based on a qualitative method and the empirical evidence has been collected through 9 interviews, both physically and through email. The theory introduces the Brundtland report and consists of previous research in social sustainable development and responsible tourism. The method talks about the city of Stockholm and Visit Stockholm's social sustainability work. After that it follows a brief introduction of Djurgården and a more in-depth study of Kungliga Djurgårdens Intressenter, Gröna Lund, Skansen, Vasamuseet, Nordiska museet, Etnografiska and Tekniska museet.  The empirical evidence is analyzed with the already introduced theory/earlier research and the results show that social sustainability as a subject is slowly but surely increasing in popularity. The investigated attractions work with social sustainability through their exhibitions, their employees as well as their visitors. 

Syftet med arbetet är att beskriva kunskapsläget över social hållbar turismutveckling och undersöka hur det tillämpas på turistdestinationen Djurgården. Studien avser att undersöka hur definitionen av social hållbarhet har utvecklats över tid, hur social hållbar turism definieras på Djurgården samt hur attraktionerna arbetar för att förbättra den sociala hållbarheten inom turism.   Studien genomförs med en kvalitativ metod och empirin har samlats in genom en fysisk intervju och via mejl. Teorin introducerar Brundtlandrapporten och består av tidigare forskning inom social hållbar utveckling samt ansvarsfull turism. Metoden tar sedan vid och berättar om Stockholm stad och Visit Stockholms sociala hållbarhetsarbete. Därefter ges en kort introduktion av området Djurgården för att sedan redovisa för Kungliga Djurgårdens Intressenter, Gröna Lund, Skansen, Vasamuseet, Nordiska museet, Etnografiska och Tekniska museet.   Avslutningsvis analyseras empirin med den redan introducerade teorin samt tidigare forskning och resultatet visar på att social hållbarhet som ämne ökar i popularitet över tid samt att hållbar utveckling inte är ett konstant tillstånd utan en ständig utveckling som hela tiden bör sträva mot förbättring. De undersökta attraktionerna arbetar med social hållbarhet genom deras utställningar, deras medarbetare samt deras besökare.