Klimatfrågans plats i folks medvetande avgörs till stor del av hur mycket plats den får på mediernas agenda. Den mediala agendan i sin tur formas av journalistiska nyhetsvärderingar. Hur ser klimatnyheterna ut, och vilken roll spelar journalistiken i den större berättelsen om klimatförändringarna? Syftet med den här studien är att undersöka hur klimatnyheter värderas. För att göra det har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med sex klimat- och miljöreportrar i Sverige. I analysen har jag använt mig av teorier om nyhetsvärdering, medielogik och mediernas dagordningsmakt, samt tidigare forskning om uppmärksamhetscykler, medielogik och nyhetsvärdering.  Resultaten visar att klimatnyheter behöver bygga på vetenskap och fakta. De behöver vara lättbegripliga, konkreta och ligga nära människors vardag, utan att för den skull ignorera forskningsläget och den större bilden av klimatfrågans komplexitet. Det finns en poäng med hoppfulla och konstruktiva nyheter om klimatet, men samtidigt ska verkligheten inte skönmålas eller döljas. Journalistik om klimatet präglas till viss del av en cyklisk rapportering, med bland annat internationella händelser som nyhetskrokar, men det finns gott om andra kriterier för nyhetsvärdering värda att undersöka. Medielogik spelar viss roll för nyhetsvärderingen och klimatfrågan utmanar dess gränser. Klimatfrågan är angelägen och journalisterna poängterar vikten av att den når ut till publiken, men det är inte alltid den gör det i den utsträckning som journalisterna skulle önska. Det finns en medvetenhet hos de intervjuade journalisterna om mediernas dagordningsmakt, och de betonar resurserna som journalistiken har för att hjälpa publiken att ta till sig och förstå allvaret i klimatkrisen.