Rapporten redovisar resultaten från ett forskningsprojekt som studerat och analyserat hyresgästers deltagande i renoveringar av hyreshus, byggda huvudsakligen under perioden 1960 – 1975. Projektets syfte har varit att undersöka om, i vilken utsträckning och hur, hyresgästers inflytande påverkar hur renoveringar uppfyller de hållbarhetsmål som anges under rubriken Hållbara städer och samhällen på Agenda 2030. Vi har specifikt intresserat oss för två aspekter i delmål 11. För det första gäller det ambitionen att skapa en inkluderande och hållbar urbanisering och en deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bostäder. För det andra gäller det målet att skapa ekonomiskt överkomliga bostäder för alla. Med denna utgångspunkt ställer vi frågor om 1) hur hyresgäster bjuds in till dialoger i renoveringsprocesser, och i vilken mån detta inbegriper konflikter mellan olika intressenter, 2) hur hyresgäster självorganiserar för att påverka renoveringar och hur relationen ser ut mellan denna självorganisering och den av fastighetsägaren organiserade dialogen, 3) vad hyresgästerna önskar ha inflytande över, och vilket inflytande de får rent faktiskt, samt 4) hur dialogen och självorganiseringen påverkar uppmärksammandet och hanterandet av social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet i renoveringen.

Vi lägger i rapporten vikt vid politisk styrning och förändringar på bostadspolitikens och stadsutvecklingens område eftersom ett övergripande resultat är att samråd och hyresgästers möjligheter till inflytande vid renoveringar är kraftigt begränsade och att detta till väsentliga delar är en effekt av strukturella villkor. Det gäller framför allt de villkor som ges av de förändringar av den nationella bostadspolitiken som ägt rum sedan 1990-talet. En viktig slutsats med avseende på deltagande i renovering är att hyresgästers självorganisering avsevärt förbättrar möjligheterna till inflytande över renoveringsprocessen. Framför allt har vi sett ett inflytande som resulterat i: 1) mindre omfattande renovering och därmed lägre hyreshöjning; 2) införande av olika renoverings- (och därmed hyres-) nivåer, 3) intrappning av den nya hyransamt 4) påverkan på utformningen av förändringar på fasader och gårdar. Med avseende på hållbarhet betonar vi att tidsperspektiven måste vara tydliga – hur länge och för vem ska något vara hållbart? Vidare måste maktrelationer explicitgöras och balanseras – vem kan ha inflytande på boendesituationen, och vilka perspektiv och kunskaper avgör vad som anses hållbart?