Syftet med uppsatsen är att undersöka unga andragenerationsinvandrares syn på vad svenskhet är, dess konstruktion och dess betydelse i deras vardagsliv. Materialet består av intervjuer med sju personer som alla är födda i Sverige och har en eller två föräldrar födda utomlands. Med begrepp som föreställd gemenskap och nationell identitet analyseras hur informanterna upplever svenskheten och hur de väljer att definiera den. Begrepp som hybriditet, tredje rummet och mellanförskap används för att se på olika sätt att konstruera svenskhet på. Med begreppet Kulturell identitet diskuteras hur informanternas identifikation skapas och vilken plats svenskheten tar i denna process. Det som framkommer i intervjuerna är att svenskhet har flera definitioner, som både kan handla om vardagliga handlingar och samhällsdiskurser. Informanterna visar på en ambivalens att identifiera sig som endast svensk och pendlar mellan olika kulturella positionerar beroende på sammanhang. Informanterna visar även på medvetenhet om hur utseende och andra yttre markörer tolkas av omvärlden samt hur de positionerar dem som svensk eller icke-svensk.