Cirka fem procent av alla kvinnor i Sverige lider av någon form av ätstörning. Ett av få ställen dit de kan vända sig för att få hjälp är den offentliga sjukvården. Mitt syfte med denna uppsats har därmed varit att undersöka hur blivande sjuksköterskor tänker kring ätstörningar. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sjuksköterskestudenter har jag utifrån teorier om diskurs, kvinnlighet och makt gjort en diskursanalys av sjuksköterskestudenters tankar om ätstörningar. I analysen har jag kunnat utröna att studenternas syn på ätstörningar präglas av två olika diskurser. I första hand kommer den medicinvetenskapliga och sjukdomsorienterade diskursen. Men där kunskaperna från denna tar slut, vilket de gör ganska snabbt på grund av bristfällig utbildning i ämnet, övergår de till en mer vardaglig diskurs som mer påminner om massmedias bild av ätstörningar. Genom min analys framkommer det även att kvinnlighet och ätstörningar ligger nära varandra definitionsmässigt. Detta medför att det är svårt att skilja på ett ”naturligt” kvinnligt beteende och en ätstörning.