Syftet med denna uppsats är att analysera debatter och diskurser i svenska medier kring  Kulturrådets litteraturstöd från 2009 och fram till och med 2021. Det empiriska materialet består av 22 artiklar  hämtade från dags- och kvällspress. Genom att använda diskursanalys som teori och metod problematiseras flera  debatter. Frågor som ställs är: Vilka föreställningar om litteraturstödet kommer till uttryck i debatten? Vilka  positioner intar de olika rösterna i debatten? Vilka diskurser framträder i litteraturstödsdebatten och vad  kännetecknar dessa? Metod och teori utgår från Hedemarks användning av diskursteori. I analysen framträder tre  diskurser: en armlängdsdiskurs, en kvalitetsdiskurs samt diskursen mångfald och kommersiell likriktning.  Analysen avslöjade att kulturskribenter som politiker ofta har en framträdande position och ett stort inflytande  över innehållet i debatterna, och att dessa upplever att de styrande ignorerar principen om armlängds avstånd till  kulturskapande. Debattörerna är oense om kvalitetsbedömning men även om hur mycket innehållet ska beaktas  vid beslut om stöd. De professionella i form av bibliotekarier deltog inte alls. Vi menar att denna osynlighet är ett  resultat av att bara vissa släpps in i debatten, men också att det i slutänden är upp till varje enskilt bibliotek hur  förmedlingen av litteraturstödda titlar går till.

The aim of this thesis is to analyse debates and discourses in Swedish media about the support of  literature from the Swedish cultural council from 2009 and up to and including 2021. The empirical material  consists of 22 articles derived from the daily press, and by using discourse analysis as theory and methodology,  several debates are problematized. Questions posed in this study are: What views of the support of literature are  expressed in the debates? What positions do the different voices occupy in the debate? What discourses emerge  and what characterises these? The theoretical and methodological framework is based on Hedemark’s use of  discourse theory. In the analysis three discourses appear: an arm's length discourse, a quality discourse and a  diversity and a commercial one-dimensionality discourse. The analysis revealed that cultural writers as well as  politicians often have a prominent position and a great influence over the content of the debates, and that they are  of the perception that the government ignores the principle of arm’s length distance to cultural creation. The  debaters are arguing over quality judgment, but also how much importance should be considered regarding the  content when deciding which titles to support. The professionals, e.g., librarians, however, did not participate in  the debates. We believe that this invisibility is a result of only some being admitted into the debate, but also in the  end, it is up to each library how the dissemination of literature-supported titles takes place.