sh.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
"Hon är undantaget som bekräftar regeln": Om hur bekönandets mekanismer påverkar utrymmet för kvinnor och män på ett medelstort företag i Sverige
Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia.
2006 (Svenska)Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
Abstract [en]

Abstract

This paper is based on a research conducted in a medium sized company, situated in Sweden, with the intent to study possible connections regarding views of gender and the existing sex segregation within the company. How is gender constructed, and does it exist representational ideas of the sexes, that leads to restrictions for men and women to be working within different areas of the company? Why are there such few women working within the company? Through five interviews with employees within the company, three women and two men, I found answers to these questions. My thesis and the specific questions were categorized into three different themes. The first theme aims to understand the interviewees’ discussions of gender and labour. In the next theme I focus on situations described by my interviewees, where acts of differentiating and favouritism based on gender have occurred. The third theme consists of the interviewee’s standpoints of why there is a minority of women in the company. To understand how gender is created and carried out in the company I utilize a theory called the gender system, developed by Yvonne Hirdman, which is a system where the sexes are divided, separated and the higher value is given to the male. I also use a combination of different theories of genderization of phenomenons, which is the process where a phenomenon is imprinted with a certain gender as a way to naturalize the order of the gender system. The process of genderization becomes visible when labour, occupational tasks, qualifications and behaviour are being discussed by the interviewees. For example; technical interests are genderized as male qualities, while tasks performed in the reception desk is seen as female qualities. Through the genderization of different phenomenons, women are excluded from male gendered spheres and women who trespass those spheres encounter suspicions due to the fact that her sex does not imply the qualities that are needed for the occupational tasks. The management within the company is also affected by the process of genderization, which becomes evident when the interviewees discuss different events that have taken place where management is involved. As a consequence, women who apply for occupations are probably less likely to get employed compared to that of men. Women are also held back at the company whereas men are more likely to have jobs assigned to them. Clearly, males are being favoured in this company and views on gender are one consequence of that favouritism, as well as the male dominance of the company as a whole. Male dominance will exist as long as both sexes are being held, separated and differentiated with genderization.

Keywords: genderization, sex segregation, gender and organizations, gender systems and work

Abstract [sv]

Denna studie baseras på en undersökning utförd på ett medelstort företag i Sverige, med syfte att undersöka om det finns någon koppling mellan attityder till kön och den könssegregering som existerar på arbetsplatsen. Hur skapas kön, och finns det attityder som begränsar mäns och kvinnors möjligheter att arbeta inom olika delar av företaget? Hur kommer det sig att det finns så få kvinnor på företaget? Mina svar söker jag genom fem intervjuer med anställda på företaget, varav tre är kvinnor och två är män. Mina tre frågeställningar har delats in i varsitt tema, där det första temat problematiserar de könsattityder som uppkommer och kopplas till arbete. I tema två ligger fokus på särbehandling och beteende kopplat till kön, medan tema tre innehåller informanternas förklaringar och mina tolkningar till den rådande könssegregeringen. Med hjälp av Yvonne Hirdmans teorier om genussystemets isärhållande av könen och mannen som norm, samt med diskussioner om de processer som vanligen kallas könsmärkning, könskodning, eller beköning försöker jag förstå hur kön görs och används på företaget. I mitt arbete att använder jag ordet beköning när jag vill förklara processen då kön kopplas samman med ett fenomen som sedan uppfattas som naturlig. Beköningsprocessen skymtar upprepade gånger då informanterna talar om yrke, arbetsuppgifter, kvaliteter och beteende, exempelvis bekönas teknik och elektronik som manliga intressen och kunskaper, medan expeditionssysslor bekönas som kvinnliga uppgifter. Genom beköningen av kvaliteter, intresse, arbetsuppgifter och yrke utestängs kvinnor från det som bekönats som manligt. Exempelvis uppstår misstänksamhet då en kvinna rekryteras till ett område som bekönats manligt, där misstänksamheten består i att hennes kön inte förväntas ha de kvaliteter som tjänsten kräver. Även i beskrivningar kring ledningen framkommer hur beköningen påverkar även deras föreställningar, vilket leder till att kvinnor som söker troligtvis har svårare att få tillträde till tjänster än män, och arbetsuppdrag har tilldelats män i högre grad än kvinnor. Här blir det tydligt att det pågår en särbehandling på arbetsplatsen, till mäns fördel och till kvinnors nackdel. Sammantaget kan också konstateras att attityder om kön har betydelse för upprätthållandet av mansdominansen på företaget. Könssegregeringen kvarstår så länge könen hålls isär och ges bekönade kvaliteter, och männen särbehandlas.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Huddinge: Institutionen för genus, historia, litteratur och religion , 2006. , s. 39
Nyckelord [sv]
könsmärkning, könssegregering på arbetsmarknaden, könsstrukturer, kön och företag
Nationell ämneskategori
Genusstudier
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:sh:diva-592OAI: oai:DiVA.org:sh-592DiVA, id: diva2:16304
Uppsök
samhälle/juridik
Examinatorer
Tillgänglig från: 2006-03-06 Skapad: 2006-03-06

Open Access i DiVA

fulltext(121 kB)523 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 121 kBChecksumma SHA-1
41d77bc2fa08da707c332c5c357957d024f99ee5e807eb39047d9028b7586611c945d0ee
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Institutionen för genus, kultur och historia
Genusstudier

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 523 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 967 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf