sh.sePublikationer
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Vem har rätt till berättelsen?: Nyhetskonstruktionen i tryckta medier om dem som blev beskjutna av den såkallade lasermannen
Södertörns högskola, Institutionen för kultur och kommunikation.
2002 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats
Abstract [sv]

Syftet med uppsatsen ”Vem har rätt till berättelsen? Nyhetskonstruktion i tryckta medier om dem som blev beskjutna av den såkallade lasermannen” är att undersöka tryckta mediers rapportering om den såkallade lasermannen och de människor han besköt. Jag gör detta mot

bakgrund av Shahram Khosravis berättelse om hur han framställdes i medierna när han blev beskjuten av lasermannen. Jag vill även undersöka förekomsten av samhällsdiskurser i artiklarna.

Frågeställningarna är: vad är det för berättelser som förmedlas genom medierna och hur kan dessa jämföras med Shahram Khosravis berättelse? Kan man utläsa något budskap i mediernas rapportering och kan man i sådant fall förklara och förstå detta? Samt, vad kan

medierapporteringen tänkas få för effekter?

Uppsatsen bygger på teorier om konstruktivism och medielogik, som handlar om att allting är konstruerat och att medierna inte på ett objektivt sätt kan skildra olika nyheter. Jag använder också teorier om diskurser och om nyhetsvärdering.

I textanalysen av sju artiklar använder jag en kritisk diskursanalys som metod.

Resultaten av analysen visar att medierna kategoriserade människor på samma sätt som lasermannen, det vill säga att de dömde människor efter utseende så att ”mörka” personer kunde räknas till invandrare och ”ljusa” som svenskar. Rapporteringen gick från attt handla om människor som blivit beskjutna till att handla om rädda och oroliga invandrare som besköts. Genom min undersökning ser jag att journalisterna från början rapporterade individuellt men utan egna kopplingar och analyser och att de sedan kom att följa samma medielogik och form. Artiklarna fick samma teman och vinklar och samhällsdiskurser som rasism och främlingsfientlighet återspeglades. Genom att fortsätta på en redan pågående debatt påverkade medierna debatten genom ett nytt synsätt. Effekten av en sådan rapportering kan vara att läsarna anammar mediernas indelning av människor, som grundar sig på stereotyper och schabloner.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Huddinge: Institutionen för medier, konst och filosofi , 2002. , s. 59
Nationell ämneskategori
Medie- och kommunikationsvetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:sh:diva-541OAI: oai:DiVA.org:sh-541DiVA, id: diva2:16248
Uppsök
samhälle/juridik
Handledare
Tillgänglig från: 2006-02-10 Skapad: 2006-02-10

Open Access i DiVA

fulltext(157 kB)1965 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 157 kBChecksumma SHA-1
1d26fe9c191b0a589f7b5d4200c32646f80865d7f236b533304d7b29cdb539f89fc1806d
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Institutionen för kultur och kommunikation
Medie- och kommunikationsvetenskap

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 1965 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 1153 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • harvard-anglia-ruskin-university
  • apa-old-doi-prefix.csl
  • sodertorns-hogskola-harvard.csl
  • sodertorns-hogskola-oxford.csl
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf