Rörlighet mellan regioner har sedan länge ansetts vara en bidragande faktor till tillväxten i Sverige. På 1960- och 70-talen minskade rörligheten i Sverige. På 1980-talet ökade rörligheten i samband med den rådande högkonjunkturen. Den ökade rörlighetstrenden fortsatte en bit in på 1990-talet. Det finns delade meningar om vad det är som påverkar rörligheten mellan regioner. Genom att göra en regressionsanalys vill vi undersöka vilka variabler som påverkade rörligheten i Sveriges kommuner år 1998 och år 2003. Vi vill även ta reda på vad dessa skillnader beror på. Resultaten analyseras utifrån tre olika teorier. Vi analyserar även resultaten utifrån tidigare forskning. Vårt resultat visade en viss skillnad mellan våra undersökningsår, skillnaden var dock mycket liten. Arbetslöshet var den enda variabeln som var signifikant på fem procents nivån för båda åren. År 2003 var även andel kvinnor en signifikant variabel. År 1998 var kommuner med färre än 25 000 invånare och varuproducerande kommuner signifikanta variabler på fem procents nivån. Vår slutsats är att de flesta variabler som vi undersökte i vår regressionsanalys inte hade någon signifikant påverkan på den kommunala nettoutflyttningen. Vi tror att den största påverkan på nettoutflyttningarna kommer från de icke-monetära förklaringsfaktorerna.