Syftet med min diskursanalytiska uppsats har varit att förstå vad som händer i ett jämställdhetsprojekt inom förskolan där kunskap ses som viktig. Detta har jag undersökt genom frågeställningen: hur kan pedagogers subjektspositioner visa på kunskap, emancipation, förändring, makt och motstånd? Den teoretiska ramen består av poststrukturalistiska teorier hämtade från Lenz Taguchi, Foucault, Davies och Rose och det empiriska materialet är pedagogers och handledares utvärderingar från förskoleprojektet JämFör i Västerbotten. Textanalysen visar att de normativa inslagen består av ”att upptäcka”, ”att få ett seende” och ett ”tänk”, vilket förväntas leda till pedagogens frigörelse. Genom att jämställdheten formuleras som en kunskapsfråga, med litteratur som ger ett särskilt språkbruk, frammanas bilden av jämställdhet som en process som framför allt återfinns i pedagogernas medvetanden. Motståndet mot den dominerande diskursen visas genom att pedagogerna ser sig som redan jämställda eller att de utvecklar metoder som inte följer den dominerande diskursen. På så vis förhandlar de i viss mån själva om vad innebörderna i den emanciperade pedagogen skall bestå av.