We live in a digitalized world where digital tools such as computers, tablets and mobiles are used extensively by today´s children. Digital skills are increasingly important in the leisure time activities which was emphasized in the revised curriculum 2018. In the leisure time teachers work with digital tools very differently and the task is to make it meaningful for students with their needs and interest at the center. The purpose of this study has been to investigate whether digital teaching in leisure time is equivalent. 

The method used in this study is quantitative. We collected data through a web survey and the respondents were anonymous. We chose a curriculum theoretical perspective with an in-depth understanding of the concept of equality, opportunity and the framework factor theory, as there are several factors that work together to make teaching equitable. Research in the use of digital tools in leisure time is limited. Klerfelt (2012), and Parnes (2015) highlight that Sweden is lagging behind in the education of IT and ICT, which is alarming as much of our society today revolves around computers and digital tools.

The study´s results are contradictory, on the one hand, it shows that a large part of the leisure homes work with digital tools according to the central content of the curriculum. On the other hand, it also shows that a large proportion of leisure time teachers feel that they do not have the opportunity to work with digital tools. This is because they encounter problems with current access to digital tools, staff shortages, lack of skills but also large student groups. Teachers are often left out for collegiate skills development, which limits the use of digital tools in the leisure time. This results in the digital teaching at the leisure time not being equivalent.

Vi lever i en digitaliserad värld där digitala verktyg såsom datorer, surfplattor och mobiler används i hög utsträckning av dagens barn. Det läggs allt större vikt vid digital kompetens i fritidshemmets verksamhet, vilket betonades i den reviderade läroplanen 2018. På fritidshemmen arbetar lärare med digitala verktyg olika mycket och uppdraget är att eleverna ska ha en meningsfull fritid där deras behov och intressen står i centrum. Syftet med denna studie har varit att undersöka om den digitala undervisningen i fritidshemmen är likvärdig.

Metoden i denna studie är kvantitativ. Vi har samlat in data via en webbenkät och respondenterna har varit anonyma. Vi har valt att utgå från ett läroplansteoretiskt perspektiv med fördjupning i begreppen likvärdighet, möjlighet och ramfaktorteorin då det är flera faktorer som samverkar för att undervisningen ska vara likvärdig. Forskningen inom användandet av digitala verktyg i fritidshem är begränsad. Klerfelt (2012), och Parnes (2015) lyfter att Sverige halkar efter i utbildning av IT och IKT, vilket är oroväckande då mycket av vårt samhälle idag kretsar kring datorer och digitala verktyg.

Studiens resultat är motsägelsefulla, å ena sidan visar den på att en stor del av fritidshemmen idag arbetar med digitala verktyg efter de centrala innehållet i läroplanen. Å andra sidan visar resultatet att en stor del av fritidshemslärarna upplever att de inte har möjlighet att arbeta med digitala verktyg. Detta på grund av att de stöter på problem med gällande tillgång av digitala verktyg, personalbrist, bristande kompetens men även stora elevgrupper. Lärarna är ofta utelämnade till kollegial kompetensutveckling vilket begränsar användandet av digitala verktyg i fritidshemmen. Det utmynnar i att den digitala undervisningen på fritidshemmen inte är likvärdig.