Uppsatsen besvarar främst hur IS, IS-anhängare samt deras anhöriga skildras i

dokumentärerna “Mitt barn är en IS-soldat” av Kalla fakta och “Ensamma mot IS” av

Dokument inifrån. Studien tittar också närmare på hur dokumentärerna förhåller sig till public

service-uppdraget och kommersialiseringen. För att besvara frågeställningarna har narrativ

metod, bildanalys och en filmanalytisk segmentering använts. Teorierna som ramar in

uppsatsen är den narrativa teorin, sociosemiotiken samt public service-teorin. Med hjälp av

tidigare forskning tillämpas även ett genus- och vi-och-dem-perspektiv.

Studiens resultat visar att Kalla fakta (TV4) har mer drag av kommersialiseringen än

Dokument inifrån (SVT) och båda förhåller sig väl till public service-uppdraget. Vad gäller

skildringen av Islamiska staten, IS, använder Kalla fakta våldsammare bilder än Dokument

inifrån. De anhöriga har fått olika utrymme i dokumentärerna. I Dokument inifrån får tittaren

komma närmare föräldrarna vilket skapar en större förståelse för deras situation till skillnad

från Kalla fakta där man får ta del av flera föräldrars berättelser på en mer övergripande nivå.

I båda dokumentärerna får IS-anhängarna framträda med en bakgrund till varför de

radikaliserades men ingen ses som ett direkt offer.

Dokumentärerna har olika genre och format. Därav skildras de tre parterna olika, men trots

detta, förmedlar både Dokument inifrån och Kalla fakta relevant information till publiken.