In 1995, Swedish as a secondary language was formally established as an independent subject within the Swedish schooling system. The subject is meant to promote the progression of multilinguals within the Swedish language, but it is shown that there is some insecurity on how to organize and carry out the task. This insecurity is something that has caught my interest and sat the basis of this study. 

I have through out this study used a qualitative approach combined with the use of a semistructured interview technique. These interviews were analysed using a theoretical framework including social constructivism, social categorization and ethnical identity.

The purpose of this study is to examine how eight former student of Swedish as a secondary language, born or since early age brought up in Sweden, relates themselves to the role of a student of a secondary language in need of special education. The following questions where raised: How do the participants relates themselves to the role of a student of a secondary language in need of special education? How are the participants positioned, by themselves and others, found in their own narrative? How did the role of a student of a secondary language influence the participants motivation, accomplishments and self-perception through their schooling?

The participant gave a consistent view that it was not their actual language skills, but rather the fact of being bilingual, that was the basis of them being picked to attend Swedish as a secondary language classes. There was also a wast dissatisfaction regarding the role, which affected their motivation, performance and self-perception through out schooling.

År 1995 blev skolämnet svenska som andraspråk formellt etablerat som ett självständigt ämne i hela det svenska skolväsendet. SVA-ämnet är tänkt att gynna flerspråkiga elevers utveckling i det svenska språket, dock visar det sig råda en viss osäkerhet kring hur man på bästa sätt organiserar samt genomför detta. Denna ovisshet är något som fångat mitt intresse samt lagt grunden för denna studie.

Jag har i denna undersökning använt mig av en kvalitativ ansats i kombination med semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer analyserades med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk bestående av bl.a. socialkonstruktionism, social kategorisering samt etnisk identitet.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur åtta före detta SVA-elever i vuxen ålder resonerar kring, samt förhåller sig till rollen ”andraspråkselev” i behov av särskild undervisning. För att besvara syftet ställdes tre frågeställningar: Hur framställer deltagarna sig själva i rollen ”andraspråkselev” i behov av särskild undervisning? Hur positionerar sig deltagarna själva och av andra, så som det framstår i deras berättelser? Vilken betydelse fick rollen ”andraspråkselev” för deltagarnas motivation, skolprestation och självuppfattning under skolåren?

Intervjupersonerna påvisade en samstämmig syn kring att det var flerpråkigheten i sig, och inte de faktiska språkkunskaperna, som låg till grund för att de valdes ut som SVAelever, trots att samtliga deltagare ansåg sig vara starkast i det svenska språket. Vidare visade det sig att deltagarna positionerade sig och positionerades av andra i olika avvikarpositioner relaterat till rollen ”andraspråkselev”, en roll som visade sig bidra till förhandlingar kring den etniska identiteten och tillhörighet utifrån en föreställd gemenskap som också visar sig vara problematiskt. Det påvisades även ett stort missnöje kring rollen vilket påverkade deltagarnas motivation, skolprestation samt självuppfattning genom skolgången.