Bakgrund: Denna uppsats studerar ämnet underkapitalisering. Med underkapitalisering menas sambandet mellan ett företags skulder och dess egna kapital. Underkapitalisering kan användas inom koncerner där moder- och dotterbolag har skatterättslig hemvist i olika länder och kan därmed använda sig av skillnader i skattelagstiftningen för att minska sina skattekostnader. Då moderbolaget finansierar dotterbolaget med lånat kapital istället för att skjuta till eget kapital uppstår räntekostnader som minskar dotterbolagets skattemässiga resultat och därmed sjunker skattekostnaderna. Koncerner kan alltså använda sig av underkapitalisering i syfte att skatteplanera. Uppsatsen kommer även att studera regleringen runt underkapitalisering och speciellt inkomstskattelagens 24e kapitel och hur den har reviderats för att undvika att företag använder sig av underkapitalisering.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om privata välfärdsbolag i Sverige är finansierade på sådant sätt att de går att klassificera som underkapitaliserade. Detta genom att studera företagens soliditet och deras interna räntekostnader för att sedan dra slutsatser av resultatet. Syftet är även att studera hur revideringen av inkomstskattelagens 24e kapitel har påverkat koncernernas kapitalstruktur.

Frågeställningar:

• Är svenska privata välfärdsbolag med ägare i länder med en lägre bolagsskatt underkapitaliserade?
• Har revideringen av inkomstskattelagens 24e kapitel, angående begränsningen i avdragsrätten för räntekostnader gjort att koncernerna har ändrat sin kapitalstruktur?

Metod: Författarna har genom att studera tio utvalda välfärdskoncerner ämnat att undersöka om underkapitalisering föreligger eller inte. Detta har gjorts genom att undersöka deras soliditet samt kapitalstrukturen i de utvalda koncernernas bolag.

Urval: I undersökningen ingår tio välfärdskoncerner som ägs av utländska ägare som har sin hemvist i länder med lägre bolagsskatt än i Sverige.

Resultat: Undersökningen visar att fem av de undersökta koncernerna hade en soliditet under minst ett av de tre år som undersökningen spann över som kvalificerade dem som underkapitaliserade enligt den danska lagstiftningen som säger att skulderna inte får överstiga det egna kapitalet i förhållandet 4:1. Uppsatsen visar även hur flera koncerner har minskat sina interna räntekostnader efter att revideringen av inkomstskattelagens 24e kapitel genomfördes 2013.