Studien följer upp vissa delar av Lars Nords avhandling Vår tids ledare (2001). Nord genomförde sina undersökningar 1993, alltså 20 år tidigare än denna studie. Vår studie utgick från frågeställningar om ledarskribenternas egenskaper, deras redaktionella produktionsvillkor och förhållande till de politiska partierna i dag och i jämförelse med år 1993. I studien undersöks även i vilken utsträckning ledartexterna behandlar lokala, nationella och internationella ämnen samt förekomsten av osignerade, signerade och signerade ledare med bylinebild. Studien utgick från teorier om journalistiska produktionsvillkor utformade av Kent Asp, Pamela J. Shoemaker & Stephen D. Reese, Armin Scholl & Siegfried Weischenberg samt Wolfgang Donsbach.

Genom en enkätundersökning liknande den Nord genomförde, samt två olika analyser av ledartexter undersökte vi vad som skett på ledarsidorna sedan 1993. Resultatet visade att vissa förändringar skett. Banden till partierna har sannolikt försvagats då en betydligt lägre andel av tidningarna i dag ägs av partier. Dessutom har avsevärt färre ledarskribenter i dag partipolitiska uppdrag. Ledarskribenterna värderar aktualitet och nyhetsorientering i högre grad än 1993 och deras egna intressen styr i stor utsträckning deras ämnesval, vilket inte var fallet i Nords undersökning. Generellt ligger ett stort fokus vid ledarskribenterna i form av hög andel signerade ledare och signerade ledare med bylinebild. Skribenterna refererar också gärna till sig själva i sina texter. Även om skribenterna på många sätt närmat sig kolumnisterna, är den politiska profilen fortfarande ledarsidans djupt rotade skiljemärke. Kårens sammansättning är sig relativt lik och det verkar fortfarande vara främst nationella frågor som behandlas på ledarsidorna.