En av de mest grundläggande och viktiga grundsatserna i redovisningsteorin är den som behandlar fortlevnadsprincipen, företagets fortsatta drift. Enligt tidigare forskning har man kommit fram att going concern assumption inte har haft någon viktig funktion vid formulering av redovisningsprinciper, även om den har ansetts som det mest ”heliga” antagandet.När en revisor gör ett uttalande om ett företags fortsatta drift kan det få negativa konsekvenser, då intressenter baserar sina beslut på årsredovisningen och revisionsberättelsen. Ett negativt yttrande i revisionsberättelsen kan leda till en självuppfyllande profetia, vilket kan göra det intressant att utreda huruvida revisorerna upplever några svårigheter kring bedömningen av den fortsatta driften. Vidare ämnar vi undersöka om RS 570 ger tillräcklig vägledning i samband med revisionen, samt om det råder allt för stor försiktighet vid bedömningen. Vårt syfte med uppsatsen är att föra en diskussion kring RS 570 och dess otydligheter.Vår studie bygger både på en kvantitativt och kvalitativt angreppssätt, då vi har genomfört en webbenkät och semistrukturerade intervjuer. Efter genomförd empiri visar undersökningen att de flesta respondenter som tillfrågades tycker att RS 570 ger vägledning men att den bör utvecklas på ett mer djupgående vis. Vidare har vi konstaterat att det finns vissa svårigheter med att granska fortsatt drift och att det råder viss försiktighet vid en anmärkning. Detta på grund av att man inte vill stjälpa företaget.