Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida problematiken i förhållandet mellan kultur och näringsliv spelar in i frågan om reklam ska få synas i kulturella verksamheter och i sådana fall i vilken utsträckning? I uppsatsen har denna problematik konkretiserats genom en undersökning av sponsringen/samarbetet mellan Åhléns och ”Rum för barn”. Svårigheten ligger i den tradition som sedan länge funnits inom kulturen där ekonomin och kulturen setts som två från varandra vitt skilda poler. Rädslan har varit stor att mista den konstnärliga integriteten och därför har ekonomin endast setts som ett nödvändigt ont. Från kulturens håll har man länge inte behövt anpassa sig efter den fria marknaden utan verkat fritt från dess påverkan. Från marknadens håll har det däremot alltid varit en självklarhet att agera utifrån den fria marknadens villkor. Dock verkar det som att kulturen står inför ett paradigmskifte och därmed tvingas ta ett allt större ansvar för finansiering då bidragen tenderar att minskas.

Marknadsföringens grundkoncept är enligt Philip Kotler ”meeting needs profitably” (Kotler & Keller 2003 s. 5), vilket kan översättas till att möten måste ge resultat. Kotlers teorier jämfördes med kulturens grundtanke att målet framförallt är absolut kvalitet samt Pierre Bourdieus teorier rörande kulturens förnekande av ekonomin. Elisabeth Lindfors teorier användes för att belysa skillnaderna mellan Kotlers grundtankar om marknadsföring och marknadsföringens tillvägagångssätt inom kulturen. Ovanstående teorier har sedan undersökts för att se huruvida dessa är relevanta i dagsläget.

Det fenomen som undersöktes var, som nämndes ovan, Åhléns sponsring av Kulturhusets ”Rum för barn”, då detta uppmärksammats från kulturens håll eftersom näringslivet (Åhléns) finansierat en stor del av verksamheten. ”Rum för barn” är ett barnbibliotek som funnits på Kulturhuset i trettio år. Under 2005 totalrenoverades biblioteket med en tydlig pedagogisk tanke. Där finns åldersindelade rum med anpassade aktiviteter, så som matematikstuga och målarverkstad.

Empirin visade på att hela 90 stycken av respondenterna inte sett att Åhléns sponsrat ”Rum för barn”. Vidare framkom att de flesta var väldigt positivt inställda till samarbetet.

Utifrån empirin i detta specifika fall drogs slutsatsen att den negativa inställning till det kommersiella inom konsten, som är grunden i bland andra Pierre Bourdieus kultursociologiska teorier, inte verkar återfinnas bland kulturkonsumenterna på ”Rum för barn”. Skepticismen till ekonomins intrång i kulturen verkar snarare ligga hos konstutövarna själva.