Vi har i vår studie analyserat sju personliga intervjuer med kvinnor anställda på företaget Eventia. Syftet med studien har varit att vi i intervjupersonernas narrativa berättelser sökt efter betydelser och därigenom önskat synliggöra om det finns en bristande överrensstämmelse mellan organisationen Eventias avsikt och strävan efter att vara jämställd, och dess tillämpning i praktiken. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk och vi utgår ifrån Joan W. Scotts förståelse av genus. Vi har som teoretisk metod i huvudsak använt oss av de fyra teman som Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Pia Höök och Sophie Linghag formulerat i sin forskning: Struktur, Ledarskap, Symbolism och Förändring. Syftet har ringats in med våra frågeställningar: Hur kan könsstrukturen beskrivas på Eventia, och hur kommer diskriminering till uttryck? Hur överensstämmer föreställningar om kön med den sociala praktiken på Eventia? Vilka jämställhetsmetoder kan identifieras och hur relaterar dessa till jämställdhetsdiskurser?Till sist förde vi också ett resonemang om vilka följder och effekter som ovanstående bidrar till. Våra slutsatser är: Vi tycker oss kunna påvisa att det råder en diskrepans mellan Eventias strävan att vara jämställd och dess tillämpning i praktiken. Vi kunde också skönja diskriminerande strukturer av både direkt och indirekt slag. Vi menar också att föreställningar om kön på olika sätt får betydelse i praktiken, bl.a. i samband med egenskaper som en bra chef antas ha, och där dessa är könsmärkta utifrån en manlig norm. Men även att de som intervjupersonerna kopplar ihop med kvinnliga egenskaper, inte värdesätts utan tvärt om ses som hindrande för löne- och utvecklingsmöjligheter. Vad beträffar den diskursiva jämställdheten så menar vi att företagets strävan ligger i linje med den av samhället föreskrivna, men att det råder en diskrepans mellan ideologi och praktik.