Alla aktiebolag i Sverige måste idag använda sig av minst en revisor vilken har till uppgift att granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Hösten 2006 lämnade regeringen in ett beslut om att genomföra en utredning med syfte att lämna förslag om hur Europaparlamentets och rådets direktiv om lagstadgad revision ska genomföras i svensk rätt.

Slopandet av revisionsplikt för de små bolagen har till syfte att, genom sina kostnadssänkningar, stärka de små företagens konkurrenskraft. Genom att göra regelverken enklare och ta bort de regler som leder till kostnader som kan uppfattas som onödiga hoppas man uppnå detta. Av denna anledning har man i många länder i Europa tagit bort revisionsplikten för de minsta företagen.

I debatten om revisionspliktens avskaffande lyfts ofta de höga kostnaderna fram som en av de viktigaste anledningarna till att slopa revisionsplikten. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur belastande revisionskostnaden egentligen är för mikrobolagen. För att mäta detta har en sekundärdataundersökning baserad på årsredovisningar från 2005 undersökts. Av de 30 132 aktiva mikrobolag som finns i Stockholms län har var 50:e valts ut till undersökningen. För att fastställa hur mikrobolagen drabbas av revisionskostnaden sattes denna i relation till omsättning, totala kostnader och resultat. För att belysa skillnader delades de utvalda bolagen även in i intervaller baserat på företagens omsättning.

Resultaten av undersökningen pekar på att de allra minsta bolagen är de som drabbas allra hårdast av revisionskostnaden då denna sätts i relation till omsättning, totala kostnader och resultat. Studien visar också att denna belastning avtar ju större mikrobolagets omsättning är. Revisionskostnaden utgör dock bara någon procent av de totala kostnaderna och är därför att betrakta som liten och kan inte ensam anses vara en grund till att avskaffa revisionsplikten för mikrobolagen.