Den här uppsatsen handlar om HTF:s och Sif:s arbete med jämställdhet och mångfald. Hur de som fackförbund är förebilder med möjlighet att påverka samhället. Uppsatsens syfte är att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka och ge exempel på hur förbunden arbetar med jämställdhet och mångfald, internt mot de anställda och externt mot medlemmar samt hur de hanterar sin roll som förebild. De frågor som jag ställt mig har varit följande; Vilka exempel på skillnader finns det mellan retorik och praktik? Hur formuleras syftet med arbetet? Vad står begreppen jämställdhet och mångfald för, vilka attityder och inställningar finns? Vilka exempel på olikheter finns det på förbundens sätt att arbeta med frågor om jämställdhet och mångfald? Uppsatsen är uppbyggd kring tanken om att organisationen och dess medlemmar interagerar och återskapar tankar om genus och mångfald. Samt att jämställdhetsbegreppet är en maktordning i sig. Undersökningen är baserad på dels en enkätundersökning och dels kvalitativa djupintervjuer samt policydokument. Materialet har analyserats med hjälp av narrativanalys. Resultatet av undersökningen visar på att även om respondenterna ser facket som en förebild inom områdena jämställdhet och mångfald så finns det ett glapp mellan ord och handling, i hur förbunden vill agera i dessa frågor med hur de gör. Begreppet jämställdheten görs till en kvinnofråga emedan mångfald uppfattas som svårare att definiera. Arbetet med dessa frågor har inte heller samma tyngd och status som andra fackliga frågor inom förbunden. Även om de fackliga organisationerna har påtagit sig rollen att vara föregångare när det gäller jämställdhet och mångfald, kan det konstateras, att det finns betydligt mer att göra.

This essay is about HTFs and Sifs work with equality and diversity. How they as trade unions are to be considered role models with the possibility to influence society. The essay's aim is that from a gender science perspective, to examine and give examples on how the above associations work with equality and diversity and how they handle their role as a model - both internally against the employee and externally against members. Which examples on differences are there between what is said and what is done? What is the aim of the work? What do the concepts of equality and diversity stand for, and which attitudes exist? Which examples are there of differences between the unions’ way of working with questions regarding equality and diversity? The essay is edified around the thought that the organization and its members recreate thoughts about gender and diversity, also that the equality concept is a power order in itself. The survey is based on a questionnaire survey and qualitative in depth interviews as well as policy documents. The material has been analysed with the aid of narrative analyses. The result of the survey shows that although those interviewed see the unions as a role model within the areas equality and diversity, there is a gap between theory and experience - in how the unions want to act upon these questions with what they do to address them. Equality is considered to be a question for women only whilst diversity is considered more difficult to define. The work with these questions does not have either the same weight or status that other trade union questions have. Although the trade union organisations have taken on themselves to be role models when it comes to equality and diversity it can be established that there is considerably more to do.