The purpose of the study is to illustrate partly how the definition of "honor-related violence" is used in the social welfare report and how "honors" are used in current Swedish research and in a central book. The paper examines the consequences for social security officers when "honor-related violence" is defined in a variety of ways while working to prevent the phenomenon. The empirical essay consists of different texts and research that focus on different definitions of "honors concept". Research on the issue of "honorary violence" also analyzes the work of the Social Security Officers. The method is qualitative text analysis, and the coding consists of questions that have been faced with the analysis of the material. Our authors have endeavored to have a factual and research approach in the work of this paper.Central findings in the study are that "honor-related violence" is described from cultural, historical, and intersectional perspectives. Some texts analyzed are based on cultural and historical starting points in the description of violence, and refer primarily to norms and values as a basis in society. Other research criticizes this approach and emphasizes that cultural aspects can lead to discrimination against certain groups. When "honor-related violence" is explained from a cross-sectional perspective, research takes place from different basic constructions into why violence occurs, and addresses class and gender as important prerequisites for describing "honor-related violence". The current Social Security Officer's perception of honor, then a discussion in the paper about the importance of assuming each case is unique and not drawing general conclusions to support the victim in the best possible way.

Studiens syfte är att undersöka dels hur definitionen av ”hedersrelaterat våld” används i socialstyrelsens rapport, dels hur ”heder” används i aktuell svensk forskningoch i en central bok. I uppsatsen studeras vad konsekvenserna kan bli för socialsekreterare när ”hedersrelaterat våld” definieras på olika vis, samtidigt somde arbetar för att förebygga fenomenet. Uppsatsens empiri består av olika texter och forskning som fokuserar på olika definitioner av ”hedersbegreppet”. Även forskning som belyser socialsekreterarnas arbete kring benämningen av ”hedersrelaterat våld” analyseras i uppsatsen. Metoden ärkvalitativ textanalys, och kodningen består av frågor som har ställts inför analysen av materialet. Vi författare har bemödat oss om att ha ett sakligt och forskningsmässigt synsätt i arbetetmeddenna uppsats. Centrala resultat i studien är att ”hedersrelaterat våld” beskrivs utifrån kulturella, historiska, och intersektionellaperspektiv. En del texter som analyseratsutgår från kulturella och historiska utgångspunkter i beskrivningenav våld, och hänvisar främst till normer och värderingar somgrundi samhället. Annan forskning kritiserar detta synsätt och framhåller att kulturella aspekter kan leda till diskriminering av vissa grupper. När”hedersrelaterat våld” förklaras utifrån intersektionellaperspektiv utgår man i forskningen från olika grundkonstruktioner till varför våldet uppstår, och tar upp klass och kön som viktiga förutsättningar för att beskriva ”hedersrelaterat våld”. Gällande socialsekreterares uppfattning om heder, så förs en diskussion i uppsatsen om vikten av att utgå från att varje fall är unikt och inte dra generella slutsatser för att kunna stödja den våldsutsatte personen på bästa möjliga sätt.