Jag har i min essä reflekterat och sökt efter vad min yrkesroll som blivande lärare mot fritidshem ska vara och innebära. I samband med detta har jag också funderat över vad min plikt är i en dilemma situation där mitt yrkesuppdrag som fritidslärare ställs mot ett annat delegerat uppdrag i form av resurs till en elev under hela skoldagen. Jag har undersökt problematiken med hjälp av tre olika teoretiska perspektiv: den första är Michels Foucaults teori om makt, det andre är Ronald A Rothams teori om status och den tredje är Immanuel Kants teori om pliktetik.

I den första delen har jag kommit fram till att skolan är en arena för olika maktstrukturer där resurser fördelas till olika verksamheter där bland annat skolan och fritidshemmet ingår. Jag har också kommit fram till att makten finns i alla relationer på vår arbetsplats och det som har betydelse i hur makten används i relationerna kan vara utbildning och yrkeserfarenhet bland annat. Makten behöver inte heller vara negativ utan kan användas som en produktiv kraft i att skapa kunskap och att skapa motstånd. Med hjälp av Ronald Rothmans teori om status har jag kommit fram till att den tillskrivna statusen, som vilar på en yrkesgrupps föreställningar om en annan, gör gällande att vi fritidspedagoger/fritidslärare ser lärarna som att inte ha någon förståelse för vår verksamhet och att lärarna ser oss fritidspedagoger/fritidslärare som ska hjälpa till klassrummet som en extra resurs. Vad gäller den förvärvade statusen, förutsättningar för arbetet, så menar jag att lärarna har en högre förvärvad status än oss fritidspedagoger/fritidslärare genom att de har legitimation, en högre lön och en längre utbildning exempelvis.  

I min tredje reflekterande teoretiska del resonerar jag hur Immanuels Kant teori om pliktetik kan hjälpa mig till att förstå vad som är min plikt i mitt dilemma. Jag kommer här fram till att plikten alltid finns där och den förhåller sig till det som är det rätta, och inte alltid det som andra kräver av mig. För mig som yrkesutövande fritidslärare konstaterar jag att detta innebär att jag måste göra min plikt gentemot mitt yrkesuppdrag då det båda gynnar elevernas bästa och verksamhetens bästa. I den sista delen skriver jag en fiktiv berättelse där jag återigen möter läraren Kristina och försöker med språkets hjälp förklara min yrkesroll tydligare nu med en större insikt om den ska innebära.