I början av 1970-talet stod den svenska sjöfarten på sin topp, men efter 1973 och fram till i slutet av 1900-talet kännetecknas de svenska rederierna av tillbakagång. Å andra sidan har Sveriges grannland Danmark upplevt enorm tillväxt inom den nationella sjöfartsindustrin. Denna skillnad har uppstått mellan de båda nationerna trots att Sverige och Danmark generellt sett torde ha liknande grundförutsättningar för att konkurrera på den internationella sjöfartsmarknaden. Baserat på relationen mellan handel och handelsflotta hade den svenskkontrollerade handelsflottan kunnat vara 2,5 gånger större än vad den är idag om Sverige genomgått samma utveckling som Danmark.

Uppsatsen ämnar, att utifrån ett företagsperspektiv, analysera och utvärdera skillnader mellan svenska och danska rederier. Syftet är att utifrån analysen hitta nyckelfaktorer som lett till den svenska handelssjöfartens försvagning.

Uppsatsen utgår delvis från en kvantitativ förundersökning i enkätform som används för att få fram ett antal problemfaktorer för svensk handelssjöfart. Dessa problemfaktorer ligger till grund för en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med fyra svenska rederier, en svensk bank, ett danskt rederi och den Danska Redareföreningen. Som ett kompliment till den kvalitativa undersökningen utförs även en jämförelse av nyckeltal mellan 9 svenska och 7 danska rederier, samtidigt mellan den svenska och danska sjöfartsnäringen.

I uppsatsens förstudie framkom fem problemfaktorer, nämligen Omvärldsfaktorer, Arbetskraft, Finansiering och Konkurrensstrategi. Under intervjuerna framkom ytterligare två faktorer – Nätverk och kluster och Uppköp av svenska rederier. Under intervjuerna framgick det även att många av dessa faktorer är starkt sammankopplade och det inte är möjligt att dra distinkta dem emellan.

Intervjuerna utmynnade i slutsatsen att svensk handelssjöfart idag saknar en näringspolitik som främjar branschens internationella konkurrenskraft. Storlek har betydelse inom handelssjöfarten och Sveriges handelssjöfart saknar i många aspekter denna storlek, mycket på grund av att många svenska rederier historiskt sett blivit uppköpta av utländska eller har gått i konkurs. Resultatet är att Sverige inte har något stort maritimt kluster, ur ett internationellt perspektiv och att detta gör det svårare att starta och/eller driva ett rederi i och med avsaknaden av relaterade företag. Svenska rederier saknar även ett internationellt synsätt gällande driften av företaget.