Den svenska krisberedskapen har i många fall visat sig innehålla allvarliga brister. Socialtjänsten i Sverige har en uttalad roll i den svenska krisberedskapen. Socialtjänsten utgör på så sätt det yttersta skyddet för kommunens invånare och de som vistas i kommunen både till vardags och i händelse av kris. Det är i detta spänningsfält, och med covid-19-pandemin i retrospektiv, som detta examensarbete tagit sin plats. Examensarbetet har utforskat vilka förändringar biståndshandläggningen inom äldreomsorgen genomgått till följd av denna händelse. Undersökningen har frågat de som ger tillträde till de gemensamt finansierade stödet, biståndshandläggare i äldreomsorg, om situationen, inledningsvis, under och till följd av covid-19-pandemin. En kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer har visat att det skedde hastiga förändringar i biståndshandläggningen till följd av covid-19-pandemin, möten med såväl klienter som kollegor hanterades till stor del med hjälp av telefon eller digitala kanaler som Zoom eller Skype. Arbetet började hanteras från hemmet i större utsträckning och det finns en önskan om bättre förberedelser inför framtida samhällskriser hos biståndshandläggarna. 

Swedish crisis preparedness has in many cases been shown to contain serious shortcomings. Social services in Sweden have a pronounced role in Swedish crisis preparedness. In this way, the social service constitutes the ultimate protection for the municipality's residents and those who stay in the municipality, both on a daily basis and in the event of a crisis. It is in this field of tension, and with the covid-19 pandemic in retrospect, that this thesis has taken its place. The study has explored what changes the assistance process in elderly care has undergone, as a result of this event. The survey has asked those who provide access to jointly financed support, care administrators in elderly care, about the situation, initially, during and as a result of the covid-19 pandemic. A qualitative investigation using semi-structured interviews has shown that there were rapid changes in aid handling as a result of the covid-19 pandemic, meetings with both clients and colleagues were largely handled by telephone or digital channels such as Zoom or Skype. Work began to be handled from home to a greater extent and there is also a desire for better preparation for future crises among care workers.