Genus är en del av en inlärningsprocess som startar redan vid födseln. Det vi lärt oss påverkar våra uppfattningar och beteenden. Vilket i sin tur också påverkar hur en journalist gestaltar respektive kön. Vi påverkas dagligen av hur män och kvinnor porträtteras i medier. Det kulturella och sociala mönstret skapar en orättvisa mellan kvinnor och män då manliga egenskaper värderas högre. För att kunna förändra samhället behöver vi uppmärksamma samhällets orättvisor. Under hela 1900-talet har mannen varit den idealiska journalisten – men i dagsläget utbildar sig fler kvinnor än män till journalister.

I denna studie undersöker vi hur tidningen Journalisten porträtterar män och kvinnor i sina personporträtt. Utifrån ett genusperspektiv med utgångspunkt i Yvonne Hirdmans teori om genusordning samt gestaltningsteorin har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys samt retorisk bildanalys av porträtten. Vi ser på representation, likheter och skillnader mellan könen.

Resultatet visar att kvinnan dominerar sett till representationen. Kvinnorna är ofta yngre medan männen ofta är äldre. Kvinnan ler mer och upplevs mer inbjudande medan mannen upplevs mer distanserad i bild. Det är fler män med familj och barn och fler kvinnor som är singlar och utan barn. Kvinnorna porträtteras oftare på arbetet och männen i hemmet. Det är dubbelt så många män som har en chefsposition jämfört med kvinnorna och männen upplevs ha mer makt. Politik och kultur är två gemensamma favoritnyhetsämnen hos respektive kön. Männen beskrivs dock ha arbetat mer med hårda nyhetsämnen medan kvinnorna beskrivs ha arbetat mer med de mjuka enligt porträtten.