Den här uppsatsens syfte är att utveckla Carnegieskolans organisationsteori med en kompletterande teoretisering om hur organisationer hanterar sin invävdhet i meta-organisationer när de fattar beslut och handlar. För att möta syftet fokuserar uppsatsen vid att integrera Carnegieskolans teoribildning med Ahrne & Brunssons teori om metaorganisationer för att utveckla en teori om medlemskap i metaorganisationer som en särskild typ av invävdhet och beskriva hur organisationer relaterar till sitt medlemskap i beslutsfattande och handling. Uppsatsens empiriska del består i en jämförande fallstudie över hur regeringskansliet agerat i samband med medlemskapen i Schengensamarbetet respektive FN:s hållbarhetsagenda, Agenda 2030. Resultaten visar att regeringskansliet svarar mot invävdheten genom aktivering och riktning av enskilda delar av sin organisation mot meta-organisationen för att hantera sådana krav och förväntningar som medlemskapet medför. Resultaten visar därtill på hur invävdheten inverkat på regeringskansliets strukturer för beslutsfattande genom att organisationen integrerade element ur metaorganisationen i sina interna beslutsstrukturer för att underlätta beslutsfattande och konflikthantering. Studien visar även på hur medlemskap i meta-organisationen på ett avsiktligt rationellt sätt används som en extern referenspunkt att rikta regeringskansliets arbete mot. Uppsatsen bidrar till organisationsteorin med begreppet aktivering från ett inomorganisatoriskt perspektiv, en beskrivning av hur medlemskap i internationella meta-organisationer inverkar på regeringskansliets beslutsfattande och handling, liksom med grunder för en fördjupad teoretisk förståelse av vilken roll medlemskap tilldelas inom en medlemsorganisation och varför organisationer aktivt väljer att väva in sina beslutsstrukturer i sin omgivning.

The purpose of this thesis is to further develop the organizational theory of the Carnegie school by contributing a theorization of how organizations handle being embedded in meta-organizations when making decisions and acting. To meet this purpose, the thesis focuses on integrating the theory of the Carnegie school with Ahrne & Brunssons theory of meta-organizations to develop a theory of membership in metaorganizations as a certain type of embeddedness and describe how organizations relate to their membership in decision-making and action. The empirical part of the thesis consists of a comparative cross-case study concerning how the government offices of Sweden responded to becoming members in the Schengen Area and the UN:s Agenda 2030 for sustainable development. The thesis’ results shows that the government offices responded to their embeddedness by activating and directing certain parts of its organization towards the meta-organization in order to handle the demands and expectations the membership entailed. The results further show that the embeddedness has affected the government offices’ structures for decision-making as the organization has integrated elements from the meta-organization into its own decision-structures to facilitate decision-making and handling conflicts. The thesis also show how membership in a meta-organization is used as an external point of reference for the organization’s operations in an intendedly rational way. The thesis thereby contributes to organizational theory with the concept of activation from a within-organizational perspective, a description of how membership in meta-organizations affect decision-making and action within the government offices, as well as foundations for a further theoretical understanding of the role membership is assigned within a member-organization and why organizations actively choose to embed their decision-structures in their environment.