Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>2023 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]
Den här rapporten är ett resultat från forskningsprojektet ”Mobiliserade byar:hur lokalsamhällen agerade under skogsbränderna 2018 och omorienterar sig mot framtiden”, finansierat av FORMAS 2020–2022, förlagt till Umeå universitet. Vi har gjort intervjuer med boende och verksamma som deltog i räddningsinsatsernaeller var aktiva på andra sätt i skogsbränderna på tre orter i regionerna Gävleborg, Dalarna och Jämtland. Förutom det har vi arrangerat offentliga berättarkvällarmed fritt deltagande, på alla orter vi undersökt, vilket har gett värdefull feedbackpå våra preliminära resultat. Projektet avslutades med en samverkanskonferensi Järvsö hösten 2022, där nya nyckelpersoner och funktioner deltog och där studiens resultat processades ytterligare. Samtliga deltagare i dessa aktiviteterhar bidragit frikostigt med sina erfarenheter och många har också haft material som de ställt till vårt förfogande. Vi vill tacka alla dessa personer för derasengagemang och tid.
Abstract [en]
In this report, we investigate local mobilisation in small rural communities during the large and numerous wildfires in the Swedish forests in 2018. The aim is to investigate how the crisis caused by the forest fires activated rural networks and resource mobilisation in local communities affected by the forest fires. The main contribution is to provide empirical evidence on the importance of timing, local networks and skills in disaster response in a rural context, while also questioning whether this should be necessary in a welfare state. The study shows strong evidence of social cohesion, which is closely linked to place, but also important areas of conflict. A key factor in the success of the firefighting effort was the lack of prestige and close cooperation between the official emergency services and people with local knowledge and networks. Emergent and autonomous groups, as well as local emergency services based on local networks and agricultural and forestry enterprises, were particularly important, as they proved to be central from a local perspective. However, they are not always recognised as a resource in evaluations and reports of forest fires. Finally, we discuss whether the lack of national preparedness for the fires can be seen as a consequence of an urban norm and the withdrawal of the welfare state from rural Sweden in general, and how this affects the sense of trust, democracy and justice among the inhabitants.
sted, utgiver, år, opplag, sider
Umeå: Umeå University, 2023. s. 39
Serie
Etnologiska skrifter,, ISSN 1103-6516 ; 79
HSV kategori
Forskningsprogram
Historiska studier
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-53284 (URN)978-91-8070-214-0 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council Formas, 2019-00635
2024-01-192024-01-192024-01-26bibliografisk kontrollert