sh.sePublikasjoner
Endre søk
ExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
BETA

Prosjekt

Prosjekttyp/Bidragsform
Project grant
Tittel [en]
Independence in higher education: A comparative study of Sweden and Russia
Abstract [en]
Since the Bologna Declaration in 1999, independence is a concept that has gained much importance in higher education, especially in relation to the independent project. Independence is however a concept which could be understood in different ways in different contexts. Since independence is a central concept in many steering documents on different levels it is reasonable that the higher education practice is influenced by how independence, as a concept, is understood and used. Ambiguities in how independence is understood and used in practice can lead to uncertainty and may even be a barrier to student exchange and hamper international comparability in accordance with the intentions of the Bologna Declaration. The project will therefore explore how the concept of independence is understood and used on different levels, in different education programs, as well as in different countries. The project will explore how the concept is understood and used in two education programs, teacher and journalism education, in two different countries - Russia and Sweden. Accordingly, the aim of this project is to study how independence is constructed, enabled and enacted in the practice of writing independent projects. These practices will be examined in three substudies; by studying local steering documents, by examining supervision interaction and by investigating supervisors' and students' opinions and understandings of independence. The framework for our study is socio-cultural, where the context for writing an independent project is of special importance. We ground our study in the theory around communicative activity types, a theoretical synthesis between micro-based conversational analysis and macro-oriented contextual analysis. The project will study both macro-perspectives through analysis of steering documents, and micro-perspectives through analysis of supervision interaction. In addition, the project has a comparative approach, focussing on differences in ideological or value-based perspectives between the two countries. The project will fill research gaps and develop the theoretical framework concerning independence, independent projects and supervision, especially as regards empirical studies. The project will also provide practitioners with a theoretical ground and a metalanguage to discuss and lift observations from their own practice, thus leading to pedagogical development. Finally the project will contribute to the research area around higher education and internationalization.
Publikasjoner (10 av 19) Visa alla publikasjoner
Magnusson, J. (2021). Handledarens frågor: Att möjliggöra självständighet i ett handledningssamtal. Högre Utbildning, 11(1), 56-75
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Handledarens frågor: Att möjliggöra självständighet i ett handledningssamtal
2021 (svensk)Inngår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 11, nr 1, s. 56-75Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [sv]

Ett av många ansvarsområden som en uppsatshandledare har handlar om att möjliggöra och öppna för studentens självständighet. Självständighet knyts i den här undersökningen till studentens delaktighet i handledningssamtalen, och i det sammanhanget är handledarens frågor till studenten centrala. Syftet är därför att undersöka hur handledarna genom ställandet av frågor öppnar för och möjliggör studentens självständighet. Åtta olika handledarsamtal från två utbildningsprogram analyseras utifrån vilka frågor som ställs, och vilka av dessa frågor som öppnar för och möjliggör självständighet. Tre typer av frågor identifieras som särskilt centrala i handledningssamtalen; öppnande och överlämnande frågor, utvecklande och fördjupande frågor samt utmanande och problematiserande frågor. Variationen mellan samtal och handledare visar sig dock vara stor och det visar sig också finnas skillnader i vilken typ av delaktighet som skapas med hjälp av frågorna. 

sted, utgiver, år, opplag, sider
Cappelen Damm Akademisk, 2021
Emneord
handledning, uppsats, frågor, interaktion, högskolepedagogik
HSV kategori
Forskningsprogram
Utbildningsvetenskapliga studier
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-45178 (URN)10.23865/hu.v11.2296 (DOI)
Forskningsfinansiär
The Foundation for Baltic and East European Studies, 73/2015
Tilgjengelig fra: 2021-04-19 Laget: 2021-04-19 Sist oppdatert: 2022-11-01bibliografisk kontrollert
Magnusson, J. & Zackariasson, M. (2021). Handledning i praktiken: Om studenters självständighet och akademiska litteracitet (1ed.). Lund: Studentlitteratur AB
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Handledning i praktiken: Om studenters självständighet och akademiska litteracitet
2021 (svensk)Bok (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Handledning av självständiga arbeten är en omfattande pedagogisk verksamhet inom högre utbildning och ingår i de flesta universitetslärares undervisningsvardag. Samtidigt är uppsatshandledning på många sätt speciell. Exempelvis ställs det höga krav på studenters självständighet, samtidigt som handledaren får en tätare och mer långvarig relation till studenten än normalt. Dessa speciella villkor ställer handledaren inför nya frågor och utmaningar:

• Hur kan jag stötta studenten i uppsatsarbetet och samtidigt uppmuntra självständighet? 

• Var drar jag gränsen mellan en professionell och en mer personlig handledningsrelation? 

• Hur mycket kan jag berömma och bekräfta studenten när det är en examinator som sätter betyg?

I den här boken ligger fokus på hur handledning ser ut och fungerar i praktiken. Genom exempel från verkliga handledningssituationer och teoretisk diskussion av dessa, behandlas handledares uppfattningar om självständighet, relationen mellan handledare och student, känslornas betydelse i handledningsprocessen, olika handledningsverktyg för självständighet, och handledarens roll som bedömare.

Handledning i praktiken kan användas i handledningskurser inom högskolan, men också som underlag för kollegiala diskussioner av frågor relaterade till handledning och uppsatsskrivande. 

sted, utgiver, år, opplag, sider
Lund: Studentlitteratur AB, 2021. s. 224 Opplag: 1
HSV kategori
Forskningsprogram
Utbildningsvetenskapliga studier; Historiska studier; Kritisk kulturteori
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-43649 (URN)2015/3.1.1/1423 (Lokal ID)9789144136424 (ISBN)2015/3.1.1/1423 (Arkivnummer)2015/3.1.1/1423 (OAI)
Forskningsfinansiär
The Foundation for Baltic and East European Studies, 73/2015
Tilgjengelig fra: 2021-01-20 Laget: 2021-01-20 Sist oppdatert: 2022-11-01bibliografisk kontrollert
Magnusson, J. (2021). Positioning oneself in relation to sources and context – Enactments of independence in undergraduate supervision. Journal of Applied Linguistics and Professional Practice, 14(3), 351-373
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Positioning oneself in relation to sources and context – Enactments of independence in undergraduate supervision
2021 (engelsk)Inngår i: Journal of Applied Linguistics and Professional Practice, ISSN 2040-3658, E-ISSN 2040-3666, Vol. 14, nr 3, s. 351-373Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Independence is becoming an increasingly important factor in Swedish higher education, especially in relation to undergraduate degree projects. Despite this, there is no shared understanding of what independence is or whether it is to be found in the finished text or in the supervision interaction. In this article I look at one specific definition of independence: the ability to position oneself and one’s work in relation to sources. Three supervision meetings are analysed, selected from a larger body of recorded material from teacher education courses in Sweden. I explore how independence can be enacted in the supervision of undergraduate degree projects, drawing on the analytical framework of appraisal. The theoretical framework is derived from the socio-cultural and dialogical perspective, which proposes that learning and understanding develop in context through interaction and dialogue. Independence, from this perspective, is something that can be explored in enactments in interactions of different kinds. The findings show that the students use different resources in order to relate to sources on different levels, and these levels could be related to independence in different ways.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Equinox Publishing, 2021
Emneord
appraisal, independence, interaction, supervision, teacher education, undergraduate degree projects
HSV kategori
Forskningsprogram
Utbildningsvetenskapliga studier
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-44701 (URN)10.1558/jalpp.19879 (DOI)2-s2.0-85107444292 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
The Foundation for Baltic and East European Studies, 73/2015
Tilgjengelig fra: 2021-04-06 Laget: 2021-04-06 Sist oppdatert: 2022-11-03bibliografisk kontrollert
Zackariasson, M. & Magnusson, J. (2020). Academic literacies and international mobility. The organization and supervision of degree projects in Sweden and Russia. Cogent Education, 7(1), Article ID 1855770.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Academic literacies and international mobility. The organization and supervision of degree projects in Sweden and Russia
2020 (engelsk)Inngår i: Cogent Education, E-ISSN 2331-186X, Vol. 7, nr 1, artikkel-id 1855770Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

In this article we will discuss how circumstances and requirements on a micro-level may be of relevance for the conditions for international student mobility within higher education. This will be done through examining similarities and differences in the organization of degree project courses at universities in Russia and Sweden, and how supervisors and course representatives described their experiences of working with them. International mobility is often described as having the potential of improving quality within higher education institutions and benefiting individuals through offering new experiences and perspectives. But the changing of academic contexts, which international mobility involves, demands a great deal of adjustment from the individual student and can be a complicated process.

Through examining similarities and differences in comparable courses at universities in two countries, this article aims to say something about what characterizes different local academic contexts and thus the differences in expectations students may encounter when going between them, here in particular concerning academic writing and the relationship to the supervisor. The article is based on empirical material from a qualitative research project on journalism education and teacher education in Sweden and Russia, and the discussion will be related to the concept academic literacies.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Taylor & Francis, 2020
Emneord
international student mobility, higher education, academic literacies, academic writing, degree projects, teacher education, journalism education, Sweden, Russia
HSV kategori
Forskningsprogram
Östersjö- och Östeuropaforskning
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-42487 (URN)10.1080/2331186X.2020.1855770 (DOI)000596856200001 ()2-s2.0-85097385613 (Scopus ID)2015/3.1.1/1423 (Lokal ID)2015/3.1.1/1423 (Arkivnummer)2015/3.1.1/1423 (OAI)
Forskningsfinansiär
The Foundation for Baltic and East European Studies, 73/2015
Tilgjengelig fra: 2020-12-08 Laget: 2020-12-08 Sist oppdatert: 2020-12-28bibliografisk kontrollert
Zackariasson, M. (2020). Encouraging student independence: Perspectives on scaffolding in higher education supervision. Journal of Applied Research in Higher Education, 12(3), 495-505
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Encouraging student independence: Perspectives on scaffolding in higher education supervision
2020 (engelsk)Inngår i: Journal of Applied Research in Higher Education, ISSN 2050-7003, E-ISSN 1758-1184, Vol. 12, nr 3, s. 495-505Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Purpose

The aim of this article is to examine if and how supervisors’ use of two kinds of potential scaffolding means - asking questions and giving instructions - could contribute to fulfilling the scaffolding intention of student independence, in the context of supervision of degree projects within higher education.

Design/methodology/approach

The article is based on qualitative content analysis of two series of supervision meetings between a supervisor and a student in Swedish higher education, comprising a total of eight recorded sessions. The theoretical framework of the article is centered on scaffolding and independent learning, and central concepts are contingency, fading, transfer of responsibility and student independence.

Findings

The analysis shows how the supervisors’ use of questions, and in some respect instructions, could contribute to fulfilling the scaffolding intention of student independence through enabling active participation of both student and supervisor and that the supervision was based on contingency. The analysis further shows that the supervisors tended to become more directive as the work came along, especially when students appeared to be running out of time. The supervision processes did thus not appear to be characterized by fading and transfer of responsibility.

Originality/value

This article contributes to the research field of higher education through discussing student independence as a potential scaffolding intention within supervision of degree projects, based on recorded supervision meetings. Supervision of degree projects is a highly relevant context for discussing scaffolding, since it combines increased student independence with close interaction between student and supervisor for an extended period.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Emerald Group Publishing Limited, 2020
Emneord
higher education, supervision of degree projects, student independence, teacher education, scaffolding, independent learning
HSV kategori
Forskningsprogram
Historiska studier; Utbildningsvetenskapliga studier
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-39027 (URN)10.1108/JARHE-01-2019-0012 (DOI)000542039100008 ()2-s2.0-85073984977 (Scopus ID)2015/3.1.1/1423 (Lokal ID)2015/3.1.1/1423 (Arkivnummer)2015/3.1.1/1423 (OAI)
Forskningsfinansiär
The Foundation for Baltic and East European Studies, 73/2015
Tilgjengelig fra: 2019-09-19 Laget: 2019-09-19 Sist oppdatert: 2022-02-25bibliografisk kontrollert
Magnusson, J. (2020). ”Jättebra, men” - Handledares beröm i handledningssamtal. Språk och interaktion, 5(3), 45-68
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>”Jättebra, men” - Handledares beröm i handledningssamtal
2020 (svensk)Inngår i: Språk och interaktion, ISSN 2242-2277, E-ISSN 2242-2285, Vol. 5, nr 3, s. 45-68Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
University of Helsinki, 2020
Emneord
beröm, handledning, självständiga arbeten, uppsats, handledare
HSV kategori
Forskningsprogram
Utbildningsvetenskapliga studier
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-43112 (URN)
Forskningsfinansiär
The Foundation for Baltic and East European Studies, 73/2015
Tilgjengelig fra: 2021-01-11 Laget: 2021-01-11 Sist oppdatert: 2022-02-25bibliografisk kontrollert
Zackariasson, M. (2020). Kris i högre utbildning? Skrivande, breddad rekrytering och förmågan att navigera mellan olika epistemologiska fält. Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, 29(1-2), 39-45
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Kris i högre utbildning? Skrivande, breddad rekrytering och förmågan att navigera mellan olika epistemologiska fält
2020 (svensk)Inngår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 29, nr 1-2, s. 39-45Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This article uses examples from the media debate on higher education in Sweden, as well as from a research project on independence in higher education, to discuss the significance of class and social background in relation to higher education. The article takes as its starting point how higher education in the media debate tends to be described as being in a severe crisis, and how the roots of the perceived problems in higher education are described to lie in deficits or incompetence of the individual students, but also within higher education itself. The discussion of what role class and social background may play in this, relates these examples to the assignment given to Swedish higher education institutions to promote widening participation and to the claims within the field of academic literacies that academic writing is not only a question of writing skills as such, but also a question of epistemological understandings, meaning making, and students’ background, identity and self-perception.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Föreningen Kulturella Perspektiv, 2020
Emneord
higher education, class, widening participation, academic literacies
HSV kategori
Forskningsprogram
Historiska studier
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-40340 (URN)
Forskningsfinansiär
The Foundation for Baltic and East European Studies, 73/2015
Tilgjengelig fra: 2020-03-09 Laget: 2020-03-09 Sist oppdatert: 2020-05-26bibliografisk kontrollert
Zackariasson, M. (2020). Kun kaikki ei menekään niin kuin piti: Syylisyyden tunne ja häpeä tutkielmaohjauksessa [När det inte blir som man tänkt sig: Skuld och skam i uppsatshandledning]. In: Jenni Rinne, Anna Kajander & Riina Haanpää (Ed.), Afektit ja tunteet kulttuurin tutkimuksessa [Affects and emotions in cultural research]: (pp. 275-309). Helsingfors: Ethnos
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Kun kaikki ei menekään niin kuin piti: Syylisyyden tunne ja häpeä tutkielmaohjauksessa [När det inte blir som man tänkt sig: Skuld och skam i uppsatshandledning]
2020 (finsk)Inngår i: Afektit ja tunteet kulttuurin tutkimuksessa [Affects and emotions in cultural research] / [ed] Jenni Rinne, Anna Kajander & Riina Haanpää, Helsingfors: Ethnos , 2020, s. 275-309Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Helsingfors: Ethnos, 2020
Serie
Ethnos-toimite, ISSN 0357-511X ; 22
HSV kategori
Forskningsprogram
Historiska studier; Utbildningsvetenskapliga studier
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-40672 (URN)978-952-68509-5-5 (ISBN)978-952-68509-6-2 (ISBN)
Forskningsfinansiär
The Foundation for Baltic and East European Studies, 73/2015
Tilgjengelig fra: 2020-05-11 Laget: 2020-05-11 Sist oppdatert: 2021-03-15bibliografisk kontrollert
Magnusson, J. (2020). Oenighet i handledningssamtal: Att säga emot sin handledare. Språk och stil (30), 175-204
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Oenighet i handledningssamtal: Att säga emot sin handledare
2020 (svensk)Inngår i: Språk och stil, ISSN 1101-1165, E-ISSN 2002-4010, nr 30, s. 175-204Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

The purpose of this article is to attempt to identify practices of resistance in supervision meetings, specifically the graduate student’s resistance in relation to the supervisor’s recommendations and advice. How do students account for their resistance in relation to the supervisor’s advice and recommendations? How do the graduate students enact their resistance in the interaction, and how does the supervisor relate to that? To answer these questions, practices of advice resisting in 24 re- corded supervision meetings from teacher education and journalist education in two different Swedish universities are analysed. The analysis is conducted within a conversation analytical framework including the concepts of preference structure and accountability. The results show that it is unusual to express resistance to the supervisors’ advice and recommendations. Four different kinds of advice resisting practices are however identified in the interaction, in which the students use different accounts. Following the supervisors’ advice:

– is too complicated and time consuming– has negative far-reaching implications– is contrary to what other authorities express/state – is contrary to the own ideas.

Both students and supervisors use hedging and mitigation strategies in relation to the practices of resistance. These and other interactional strategies indicate that both advising and resisting advis- ing is complicated and challenging.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Adolf Noreen-sällskapet, 2020
Emneord
handledning, självständiga arbeten, uppsats, oenighet, handledare, student, samtal, interaktion
HSV kategori
Forskningsprogram
Utbildningsvetenskapliga studier
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-43587 (URN)10.33063/diva-427679 (DOI)2-s2.0-85100231790 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
The Foundation for Baltic and East European Studies, 73/2015
Tilgjengelig fra: 2021-01-18 Laget: 2021-01-18 Sist oppdatert: 2022-11-01bibliografisk kontrollert
Zackariasson, M. (2019). Balansen mellan att uppmuntra och ställa krav. En reflektion över studenters uppsatsskrivande i relation till stress och stöttning. Högre Utbildning, 9(2), 15-24
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Balansen mellan att uppmuntra och ställa krav. En reflektion över studenters uppsatsskrivande i relation till stress och stöttning
2019 (svensk)Inngår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 9, nr 2, s. 15-24Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [sv]

När studenter ska skriva sin första stora uppsats, det vill säga det som i högskoleförordningen betecknas ”självständigt arbete”, möter de delvis andra krav och förväntningar än de stött på tidigare under sin utbildning. Det kan gälla till exempel hur självständiga de förväntas vara, men också att de ska skriva en text som inte bara visar vad de själva har lärt sig utan som också andra kan lära sig av. För några är detta en spännande utmaning, som de ser fram emot, men för andra kan uppgiften framstå som skrämmande och stressande. Hur ska man som kursansvarig kunna entusiasmera och motivera studenter för uppgiften att skriva sitt självständiga arbete, när man samtidigt vill få dem att inse att uppsatsarbetet kan vara både svårt och utmanande och att de måste arbeta hårt för att klara av det?

I denna artikel använder jag scaffolding som teoretisk utgångspunkt för att reflektera över detta, i ett resonemang runt vad stress och stöttning kan innebära i detta sammanhang och hur relationen dem emellan kan se ut. Jag utgår från mina erfarenheter som kursansvarig på en självständigt arbete-kurs på ett av lärarutbildningens program.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Cappelen Damm Akademisk, 2019
Emneord
självständiga arbeten, uppsatsskrivande, scaffolding, stöttning, stress, lärarutbildning
HSV kategori
Forskningsprogram
Utbildningsvetenskapliga studier
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-39130 (URN)10.23865/hu.v9.1662 (DOI)
Forskningsfinansiär
The Foundation for Baltic and East European Studies, 73/2015
Tilgjengelig fra: 2019-10-08 Laget: 2019-10-08 Sist oppdatert: 2022-09-15bibliografisk kontrollert
Co-InvestigatorGullö, Jan-Olof
Principal InvestigatorMagnusson, Jenny
Co-InvestigatorZackariasson, Maria
Co-InvestigatorGoldenzwaig, Gregory
Koordinerande organisasjon
Södertörns högskola
Forskningsfinansiär
Tidsperiod
2016-01-01 - 2018-12-31
Emneord [sv]
Östersjö- och Östeuropaforskning
Emneord [en]
Baltic and East European studies
HSV kategori
Specific LanguagesPedagogical Work
Identifikatorer
DiVA, id: project:1888Prosjekt id: 73/2015_OSS

Søk i DiVA

Specific LanguagesPedagogical Work

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar