Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Vise andre…
2021 (svensk)Inngår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, E-ISSN 2002-066X, Vol. 58, nr 1-2, s. 103-131Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [sv]
Covid-19 började som en hälsokris och växte snabbt till en omfattande samhällskris – i det privata och offentliga livet, nationellt och internationellt, lokalt och globalt. Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om människors oro under covid-19-pandemins första fas i Sverige. Oro studeras utifrån sociodemografiska faktorer, socialt kapital samt människors bedömningar av nationella åtgärder och potentiella hot. Studiens teoretiska ramverk utgår från begrepp och teorier om oro och socialt kapital. Data samlades in i Sverige under april–maj 2020 med hjälp av en webbaserad enkät om människors erfarenheter av covid-19-pandemin. Genom multipel regressionsanalys och multipel korrespondensanalys fann vi att graden av oro är nära kopplad till bedömningen av nationella åtgärder som felaktiga, samt till uppfattningen att själva viruset covid-19 är det största hotet (i jämförelse med ekonomiska eller sociala konsekvenser av pandemin). Dessa faktorer var även relaterade till högre ålder, kronisk sjukdom samt lågt socialt kapital. Artikeln pekar på ett behov av mer sociologisk forskning – både kvantitativ och kvalitativ – om pandemins olika konsekvenser i vardagslivet.
sted, utgiver, år, opplag, sider
Sveriges sociologförbund, 2021
Emneord
covid-19, hot, nationella åtgärder, socialt kapital, oro, coronakrisen
HSV kategori
Forskningsprogram
Politik, ekonomi och samhällets organisering
Identifikatorer
urn:nbn:se:sh:diva-45573 (URN)10.37062/sf.58.22256 (DOI)000659474600007 ()2-s2.0-85111118987 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council, 2018-02173
2021-06-072021-06-072022-11-03bibliografisk kontrollert