County councils in Sweden annually engages foreign-educated doctors from other EU countries, to cover the shortage of doctors. This article examines a group of fourteen doctors that have been recruited from Eastern and Southern Europe to work in Sweden. It investigates the doctors’ development of interactional competence during an intensive Swedish course conducted on a campus in Poland for 14 weeks. The investigation is conducted through role-plays in the form of medical consultations arranged on two occasions in the course, the 6th and 12th week respectively. A total of 28 role-plays have been audio recorded and analysed using conversation analysis, CA. The main question is whether the participants’ ability to respond to the patients’ concerns advanced during the course.

The analysis shows that the doctors’ ability to ask follow-up questions related to the patients’ problem description improved on the second role-play occasion, as well as their ability to demonstrate their understanding of the patients’ descriptions. There is also a tendency, the second time, for follow-up questions to lead to more fully developed responses from the patients. The result therefore indicates that the doctors’ interactional competence increased during the course, despite the fact that the language teaching during the course is mainly based on written texts. In addition, a minor quantitative analysis indicates a faster talk rate, increased length of turns, and fewer hesitation marks during the second role play. 

Based on a three-year long research project, with a focus on medical doctors’ second language acquisition, the aim of the article is to problematise methodological issues in the process of collecting data. The model for data collection is a combination of participant observation and staged activities that provide opportunities for doctors to speak Swedish in a professional role and reflect on their language learning process. Data has been collected during visits to a medical Swedish language course in Poland and consists of role plays, interviews and focus group discussions. A second part of the data collection consists of recordings of some of the doctor’s real occurring interaction at work in the Swedish context.

De flesta svenska landsting rekryterar aktivt läkare, framför allt specialister, i andra länder. Hela 58 procent av de läkare som fick sin svenska läkarlegitimation 2014 var utbildade i ett annat land. Vårt forskningsprojekt berör läkare som rekryterats från Öst-och Sydeuropa och som får intensivutbildning i svenska i Polen, innan de börjar sina anställningar i Sverige. 

Det övergripande syftet med projektet är att undersöka hur en yrkesrelaterad språkutbildning som äger rum utanför målspråksmiljön förbereder deltagarna för mötet med svenskt arbetsliv. Inledningsvis har vi undersökt utbildningen på plats i Polen vid tre tillfällen för att få svar på frågor som hur språkutbildningen förbereder för arbetet på ett nytt arbetsspråk och vilka kommunikativa färdigheter som tränas. Senare, efter att läkarna påbörjat sina anställningar i Sverige, kommer vi att undersöka hur väl förberedda de är inför de kommunikativa utmaningar de ställs inför i mötet med den svenska sjukvården.  

I denna delstudie fokuserar vi på läkarnas förväntningar om sitt arbetsliv i Sverige och deras föreställningar om vad bytet av arbetsspråk kan innebära. Vi intresserar oss för hur deras tidigare erfarenheter från arbete som läkare kan överföras till den nya kontexten och hur deras erfarenheter kan tillämpas på ett nytt språk. Materialet består av intervjuer och fokusgruppssamtal som genomförts med läkarna i slutet av deras språkutbildning, där de utbyter tankar om läkarens samtalskompetens (interaktionskompetens) och hur sådan utvecklas. Visst material från intervjuer med läkare som hunnit påbörja sitt arbete i Sverige ingår också.

Based on calls to an outsourced call centre in Moldova, where the agents have received training in Swedish, this article deals with some cases when agents are attributed categorical belonging associated with the issue of outsourcing. The aim of the study is to examine how these challenges are handled within interaction. The analysis is implemented by a combination of conversation analysis and membership categorization analysis, primarily through the notion of omnirelevance, used to demonstrate the participants’ orientation to social contexts. A main result is the subtle forms of resistance that agents exhibit when they respond to various category-based compliments, oriented to the location and language skills of the agent. One form of resistance is giving minimal responses and another is to return to the transactional procedure. The calls are part of a corpus of 800 calls. A comparative analysis also includes a call to a centre in Sweden.

Språk och identitet var temat för ASLA:s symposium som hölls på Södertörns högskola under två dagar i maj 2014. Under symposiet kunde vi ta del av ett fyrtiotal bidrag av föreläsare som rapporterade från forskning inom ett stort antal områden. I flertalet bidrag låg fokus på språkets roll för identitetsskapande processer i arbetsliv, utbildning eller medier. Sammantaget visade bidragen att det språkvetenskapliga fältet erbjuder en rad olika metoder för att analysera språkets roll i konstruktionen och förhandlingen av identitet.

I flera bidrag kopplas identitet till flerspråkighet och lärande, medan andra rör identitet och flerspråkighet i arbetslivet, till exempel de nya krav på litteracitet som förändrade organisationsformer för med sig.

Tretton av symposiebidragen presenteras i den här volymen. De flesta undersökningarna är gjorda på svenskt språkområde, men till symposiet kom glädjande nog även föredragshållare från en rad andra länder.

En följd av globaliseringen är att allt fler människor kommunicerar på ett annat språk än de normalt använder i sin vardag. Med exempel från telefonsamtal mottagna vid ett utlokaliserat callcenter i Moldavien vill vi belysa en särskild utmaning för operatörerna, som har ett främmande språk – svenska – som sitt arbetsspråk. Med samtalsanalys av fråga-svarssekvenser analyseras i denna studie hur operatörerna ger återkoppling på den information de begär från uppringarna i så kallade tredjedrag. Uppringarna är personer i Sverige som beviljats färdtjänst på grund av funktionsnedsättning. Att återkoppling är minimal eller utelämnas helt är ett vanligt mönster i färdtjänstsamtal, men att en kvittering uteblir leder i vissa fall till att den tillfrågade blir osäker och tror att svaret behöver upprepas eller förtydligas. En förklaring till att tredjedrag utelämnas är strävan efter effektivitet. I denna artikel diskuteras otillräcklig interaktionell kompetens hos operatörerna, och skillnader i lokala samtalskulturer, som några andra tänkbara förklaringar.

A consequence of globalization is that more and more people communicate in a language other than the one they normally use in their everyday lives. By focusing on examples of phone calls received at an outsourced call centre in Moldova, we want to highlight a particular challenge for the telephone operators, who have a foreign language – Swedish – as their working language. The question-answer sequences analysed in this study show how the operators provide feedback on the information requested by callers in a so-called third turn. The callers are people in Sweden who have been granted transportation service on account of disability. Feedback being minimal or completely omitted is a common pattern in transportation service calls, but in some cases the lack of feedback leads to that the respondent feels insecure, thinking the answer needs to be repeated or clarified. One explanation for the omitted third turn is the drive for efficiency.  Some other possible explanations discussed in this article are insufficient communication skills among operators and differences in local conversation cultures.