sh.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 32) Show all publications
Magnusson, J., Olsson, A. & Mölleryd, E. (2023). Förberedelse för gymnasiearbetet: skrivuppgifter och skrivstöd i olika gymnasieprogram. Forskning om undervisning och lärande, 11(2), 6-29
Open this publication in new window or tab >>Förberedelse för gymnasiearbetet: skrivuppgifter och skrivstöd i olika gymnasieprogram
2023 (Swedish)In: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 11, no 2, p. 6-29Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Sedan 2011 skriver eleverna i högskoleförberedande gymnasieprogram ett vetenskapligt präglat gymnasiearbete. Många elever upplever dock att detta arbete är svårt att skriva. Syftet i denna artikel är att undersöka vilka förutsättningar elever får för detta vetenskapliga arbete, mer specifikt hur elever förbereds för gymnasiearbetet genom skrivuppgifter under utbildningen. Forskningsfrågorna rör hur lärarna kategoriserar det skrivande eleverna kommer i kontakt med i gymnasiekursernas skrivuppgifter, vilket annat stöd eleverna får genom skrivuppgifterna och hur detta stöd förhåller sig till gymnasiearbetets krav. I undersökningen ingick tre gymnasieklasser som följdes från årskurs 1 till årskurs 3. Teoretiskt utgår vi från ett academic literacies-perspektiv där hela undervisningskontexten är betydelsefull i relation till skrivandet. Empirin består av skrivuppgifter som har publicerats på skolornas studiewebbar. I analysen används begreppen stöttningsverktyg, genre och skrivhandlingar. Resultaten visar variation i uppgifter och stöd mellan olika gymnasieprogram och ämnen, men visar samtidigt på bristande systematik och samsyn i hur skrivuppgifter utformas och beskrivs, och vilket stöd som ges. 

Place, publisher, year, edition, pages
Lärarstiftelsen, 2023
Keywords
gymnasiearbete, skrivuppgifter, stöttning
National Category
Specific Languages Pedagogical Work
Research subject
Studies in the Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-52273 (URN)
Available from: 2023-09-03 Created: 2023-09-03 Last updated: 2023-09-04Bibliographically approved
Magnusson, J. (2021). Handledarens frågor: Att möjliggöra självständighet i ett handledningssamtal. Högre Utbildning, 11(1), 56-75
Open this publication in new window or tab >>Handledarens frågor: Att möjliggöra självständighet i ett handledningssamtal
2021 (Swedish)In: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 11, no 1, p. 56-75Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Ett av många ansvarsområden som en uppsatshandledare har handlar om att möjliggöra och öppna för studentens självständighet. Självständighet knyts i den här undersökningen till studentens delaktighet i handledningssamtalen, och i det sammanhanget är handledarens frågor till studenten centrala. Syftet är därför att undersöka hur handledarna genom ställandet av frågor öppnar för och möjliggör studentens självständighet. Åtta olika handledarsamtal från två utbildningsprogram analyseras utifrån vilka frågor som ställs, och vilka av dessa frågor som öppnar för och möjliggör självständighet. Tre typer av frågor identifieras som särskilt centrala i handledningssamtalen; öppnande och överlämnande frågor, utvecklande och fördjupande frågor samt utmanande och problematiserande frågor. Variationen mellan samtal och handledare visar sig dock vara stor och det visar sig också finnas skillnader i vilken typ av delaktighet som skapas med hjälp av frågorna. 

Place, publisher, year, edition, pages
Cappelen Damm Akademisk, 2021
Keywords
handledning, uppsats, frågor, interaktion, högskolepedagogik
National Category
Educational Sciences
Research subject
Studies in the Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-45178 (URN)10.23865/hu.v11.2296 (DOI)
Funder
The Foundation for Baltic and East European Studies, 73/2015
Available from: 2021-04-19 Created: 2021-04-19 Last updated: 2022-11-01Bibliographically approved
Magnusson, J. & Zackariasson, M. (2021). Handledning i praktiken: Om studenters självständighet och akademiska litteracitet (1ed.). Lund: Studentlitteratur AB
Open this publication in new window or tab >>Handledning i praktiken: Om studenters självständighet och akademiska litteracitet
2021 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Handledning av självständiga arbeten är en omfattande pedagogisk verksamhet inom högre utbildning och ingår i de flesta universitetslärares undervisningsvardag. Samtidigt är uppsatshandledning på många sätt speciell. Exempelvis ställs det höga krav på studenters självständighet, samtidigt som handledaren får en tätare och mer långvarig relation till studenten än normalt. Dessa speciella villkor ställer handledaren inför nya frågor och utmaningar:

• Hur kan jag stötta studenten i uppsatsarbetet och samtidigt uppmuntra självständighet? 

• Var drar jag gränsen mellan en professionell och en mer personlig handledningsrelation? 

• Hur mycket kan jag berömma och bekräfta studenten när det är en examinator som sätter betyg?

I den här boken ligger fokus på hur handledning ser ut och fungerar i praktiken. Genom exempel från verkliga handledningssituationer och teoretisk diskussion av dessa, behandlas handledares uppfattningar om självständighet, relationen mellan handledare och student, känslornas betydelse i handledningsprocessen, olika handledningsverktyg för självständighet, och handledarens roll som bedömare.

Handledning i praktiken kan användas i handledningskurser inom högskolan, men också som underlag för kollegiala diskussioner av frågor relaterade till handledning och uppsatsskrivande. 

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur AB, 2021. p. 224 Edition: 1
National Category
Educational Sciences Ethnology Languages and Literature
Research subject
Studies in the Educational Sciences; Historical Studies; Critical and Cultural Theory
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-43649 (URN)2015/3.1.1/1423 (Local ID)9789144136424 (ISBN)2015/3.1.1/1423 (Archive number)2015/3.1.1/1423 (OAI)
Funder
The Foundation for Baltic and East European Studies, 73/2015
Available from: 2021-01-20 Created: 2021-01-20 Last updated: 2022-11-01Bibliographically approved
Magnusson, J. (2021). Positioning oneself in relation to sources and context – Enactments of independence in undergraduate supervision. Journal of Applied Linguistics and Professional Practice, 14(3), 351-373
Open this publication in new window or tab >>Positioning oneself in relation to sources and context – Enactments of independence in undergraduate supervision
2021 (English)In: Journal of Applied Linguistics and Professional Practice, ISSN 2040-3658, E-ISSN 2040-3666, Vol. 14, no 3, p. 351-373Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Independence is becoming an increasingly important factor in Swedish higher education, especially in relation to undergraduate degree projects. Despite this, there is no shared understanding of what independence is or whether it is to be found in the finished text or in the supervision interaction. In this article I look at one specific definition of independence: the ability to position oneself and one’s work in relation to sources. Three supervision meetings are analysed, selected from a larger body of recorded material from teacher education courses in Sweden. I explore how independence can be enacted in the supervision of undergraduate degree projects, drawing on the analytical framework of appraisal. The theoretical framework is derived from the socio-cultural and dialogical perspective, which proposes that learning and understanding develop in context through interaction and dialogue. Independence, from this perspective, is something that can be explored in enactments in interactions of different kinds. The findings show that the students use different resources in order to relate to sources on different levels, and these levels could be related to independence in different ways.

Place, publisher, year, edition, pages
Equinox Publishing, 2021
Keywords
appraisal, independence, interaction, supervision, teacher education, undergraduate degree projects
National Category
Languages and Literature Educational Sciences
Research subject
Studies in the Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-44701 (URN)10.1558/jalpp.19879 (DOI)2-s2.0-85107444292 (Scopus ID)
Funder
The Foundation for Baltic and East European Studies, 73/2015
Available from: 2021-04-06 Created: 2021-04-06 Last updated: 2022-11-03Bibliographically approved
Zackariasson, M. & Magnusson, J. (2020). Academic literacies and international mobility. The organization and supervision of degree projects in Sweden and Russia. Cogent Education, 7(1), Article ID 1855770.
Open this publication in new window or tab >>Academic literacies and international mobility. The organization and supervision of degree projects in Sweden and Russia
2020 (English)In: Cogent Education, E-ISSN 2331-186X, Vol. 7, no 1, article id 1855770Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In this article we will discuss how circumstances and requirements on a micro-level may be of relevance for the conditions for international student mobility within higher education. This will be done through examining similarities and differences in the organization of degree project courses at universities in Russia and Sweden, and how supervisors and course representatives described their experiences of working with them. International mobility is often described as having the potential of improving quality within higher education institutions and benefiting individuals through offering new experiences and perspectives. But the changing of academic contexts, which international mobility involves, demands a great deal of adjustment from the individual student and can be a complicated process.

Through examining similarities and differences in comparable courses at universities in two countries, this article aims to say something about what characterizes different local academic contexts and thus the differences in expectations students may encounter when going between them, here in particular concerning academic writing and the relationship to the supervisor. The article is based on empirical material from a qualitative research project on journalism education and teacher education in Sweden and Russia, and the discussion will be related to the concept academic literacies.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis, 2020
Keywords
international student mobility, higher education, academic literacies, academic writing, degree projects, teacher education, journalism education, Sweden, Russia
National Category
Ethnology Educational Sciences Languages and Literature
Research subject
Baltic and East European studies
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-42487 (URN)10.1080/2331186X.2020.1855770 (DOI)000596856200001 ()2-s2.0-85097385613 (Scopus ID)2015/3.1.1/1423 (Local ID)2015/3.1.1/1423 (Archive number)2015/3.1.1/1423 (OAI)
Funder
The Foundation for Baltic and East European Studies, 73/2015
Available from: 2020-12-08 Created: 2020-12-08 Last updated: 2020-12-28Bibliographically approved
Magnusson, J. (2020). ”Jättebra, men” - Handledares beröm i handledningssamtal. Språk och interaktion, 5(3), 45-68
Open this publication in new window or tab >>”Jättebra, men” - Handledares beröm i handledningssamtal
2020 (Swedish)In: Språk och interaktion, ISSN 2242-2277, E-ISSN 2242-2285, Vol. 5, no 3, p. 45-68Article in journal (Refereed) Published
Place, publisher, year, edition, pages
University of Helsinki, 2020
Keywords
beröm, handledning, självständiga arbeten, uppsats, handledare
National Category
Educational Sciences
Research subject
Studies in the Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-43112 (URN)
Funder
The Foundation for Baltic and East European Studies, 73/2015
Available from: 2021-01-11 Created: 2021-01-11 Last updated: 2022-02-25Bibliographically approved
Magnusson, J. (2020). Oenighet i handledningssamtal: Att säga emot sin handledare. Språk och stil (30), 175-204
Open this publication in new window or tab >>Oenighet i handledningssamtal: Att säga emot sin handledare
2020 (Swedish)In: Språk och stil, ISSN 1101-1165, E-ISSN 2002-4010, no 30, p. 175-204Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The purpose of this article is to attempt to identify practices of resistance in supervision meetings, specifically the graduate student’s resistance in relation to the supervisor’s recommendations and advice. How do students account for their resistance in relation to the supervisor’s advice and recommendations? How do the graduate students enact their resistance in the interaction, and how does the supervisor relate to that? To answer these questions, practices of advice resisting in 24 re- corded supervision meetings from teacher education and journalist education in two different Swedish universities are analysed. The analysis is conducted within a conversation analytical framework including the concepts of preference structure and accountability. The results show that it is unusual to express resistance to the supervisors’ advice and recommendations. Four different kinds of advice resisting practices are however identified in the interaction, in which the students use different accounts. Following the supervisors’ advice:

– is too complicated and time consuming– has negative far-reaching implications– is contrary to what other authorities express/state – is contrary to the own ideas.

Both students and supervisors use hedging and mitigation strategies in relation to the practices of resistance. These and other interactional strategies indicate that both advising and resisting advis- ing is complicated and challenging.

Place, publisher, year, edition, pages
Adolf Noreen-sällskapet, 2020
Keywords
handledning, självständiga arbeten, uppsats, oenighet, handledare, student, samtal, interaktion
National Category
Educational Sciences
Research subject
Studies in the Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-43587 (URN)10.33063/diva-427679 (DOI)2-s2.0-85100231790 (Scopus ID)
Funder
The Foundation for Baltic and East European Studies, 73/2015
Available from: 2021-01-18 Created: 2021-01-18 Last updated: 2022-11-01Bibliographically approved
Forsler, I., Forsman, M. & Magnusson, J. (2020). Utanför den svarta lådan: Ett utvecklingsarbete om medie- och informationskunnighet i lärarutbildningen på Södertörns högskola. Högre Utbildning, 10(1), 108-120
Open this publication in new window or tab >>Utanför den svarta lådan: Ett utvecklingsarbete om medie- och informationskunnighet i lärarutbildningen på Södertörns högskola
2020 (Swedish)In: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 10, no 1, p. 108-120Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Landets lärarutbildningar har problem med att förbereda framtidens lärare för den alltmer digitaliserade skolan. Digital kompetens är redan en integrerad del i skolornas verksamhet men lärarstudenter, skolor, lärarfack, politiker, teknikföretag och andra pekar på att landets lärarutbildningar släpar efter. Vår uppkopplade samtid behöver också satsningar på medie- och informationskunnighet (MIK). I den här artikeln beskriver och reflekterar tre lärarutbildare från Södertörns högskola över sitt arbete med MIK som inom ramen för en pågående satsning i lärarutbildningen används som samlingsterm för tre förmågor som både lärarstudenter och lärarutbildare bör nå: digital kompetensmediekunnighet och informationskunnighet. Målsättningen med att implementera dessa tre förmågor och begrepp på lärarutbildningen har varit att kombinera konkret tillämpning och kritisk reflektion för att på så sätt skapa förutsättningar för att utbilda medie- och teknikmedvetna lärare för den digitaliserade skolan och det medialiserade samhället. I artikeln diskuteras organisatoriska och praktiska utmaningar med ett sådant utvecklingsarbete samt vikten av samverkan, erfarenhetsutbyte och kontinuitet. En slutsats är att det är viktigt att tänka på digitala medier inte bara i termer av verktyg utan också som miljöer inom vilka lärarutbildningen ska utbilda digitalt kompetenta lärare för framtiden och samtidigt behålla sin autonomi visavi starka externa ekonomiska, politiska och pedagogiska krafter.

Place, publisher, year, edition, pages
NOASP, 2020
Keywords
lärarutbildning, digitalisering, medie- och informatonskunnighet (MIK), digital kompetens, utbildningsteknologi, medieinfrastruktur, utvecklingsarbete, progression
National Category
Pedagogical Work
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-41516 (URN)10.23865/hu.v10.1861 (DOI)
Available from: 2020-07-05 Created: 2020-07-05 Last updated: 2022-09-15Bibliographically approved
Magnusson, J. (2019). Läroboken och det diskursiva skrivandet: genrer, textaktiviteter och medierande redskap i läromedel för årskurs 1 till 3. Forskning om undervisning och lärande, 7(2), 67-94
Open this publication in new window or tab >>Läroboken och det diskursiva skrivandet: genrer, textaktiviteter och medierande redskap i läromedel för årskurs 1 till 3
2019 (Swedish)In: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 7, no 2, p. 67-94Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Läroplanen från 2011 (Lgr11) har lyft fram det diskursiva skrivandet i skolan mer än tidigare. Utgångspunkten i den här artikeln är att undersöka vilket stöd lärare kan få genom läromedel för att klara de nya kraven som läroplanen ställer när det gäller undervisning i diskursivt skrivande. Det diskursiva skrivandet undersöks i skrivuppgifter i ett 20-tal läromedel i svenska för årskurs 1 till 3. I artikeln undersöks hur det diskursiva skrivandet beskrivs i termer av genrer och textaktiviteter samt vilka medierande redskap för att skriva diskursiva texter som förekommer i läromedlens skrivuppgifter. Analysen visar att det saknas systematik i beskrivningen av diskursivt skrivande och att det inte finns något gemensamt vedertaget sätt att beskriva detta skrivande på. Den visar också att det finns tre typer av medierande redskap i läromedlen, relaterade till språk, struktur och ämnesinnehåll. Redskap relaterade till språk är dock ovanliga. En diskussion förs runt rimligheten i detta, och hur en eventuell utvecklingspotential ser ut.

Abstract [en]

Discursive writing has received more attention in the most recent policy documents from 2011, than it previously has. The premise of this article is to examine what support teachers receive to cope with the new requirements in the policy documents regarding discursive writing, through the educational materials at hand. Discursive writing is here examined in writing-assignments in some 20 textbooks on the Swedish language. The article explores how discursive writing is described in terms of genres and text activities and which mediational means are used in the writing assignments. The analysis shows lack of systematical descriptions of the discursive genres and acts of writing. The analysis also shows that there are three kinds of mediational means, related to language, structure and the subject in the writing-assignments. Mediational means related to language are rare, though. This is discussed as both monotony and reasonable, and some potential for development is discussed.

Place, publisher, year, edition, pages
Lärarstiftelsen, 2019
Keywords
Discursive writing, Educational materials, Writing-assignments, Mediational means, Genrer, Acts of writing, diskursivt skrivande, kategoriseringar, läromedel, medierande redskap, skrivuppgifter, svenskämnet
National Category
Educational Sciences
Research subject
Studies in the Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-38249 (URN)
Note

e-ISBN 978-91-983896-9-2

Available from: 2019-06-05 Created: 2019-06-05 Last updated: 2020-03-30Bibliographically approved
Magnusson, J. & Zackariasson, M. (2019). Student independence in undergraduate projects: different understandings in different academic contexts. Journal of Further and Higher Education (10), 1404-1419
Open this publication in new window or tab >>Student independence in undergraduate projects: different understandings in different academic contexts
2019 (English)In: Journal of Further and Higher Education, ISSN 0309-877X, E-ISSN 0013-1326, no 10, p. 1404-1419Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Independence is a concept of scholarly interest in relation to higher education, especially when it comes to undergraduate projects. At the same time independence is characterised by a certain conceptual ambiguity, and, consequently, tends to be understood differently in different academic contexts, both nationally, internationally and interdisciplinary. Based on the existing research in the field, we see a need for more studies on how supervisors of undergraduate projects handle this conceptual ambiguity. The aim of this article is, thus, to examine how supervisors from two different education programmes, teacher education and journalism, in two different countries, Sweden and Russia, understand the concept of independence within higher education in connection with the supervision of undergraduate projects. The analysis is based on 12 focus-group interviews with supervisors at different universities in the two countries. In our results, we highlight and discuss seven different understandings of independence that were recurrent in our material and in which phases of the undergraduate project they were seen as most significant. Using Wittgenstein’s ideas on family resemblances, we conclude with a discussion of how the concept independence may be understood in relation to some associated concepts that are also significant within higher education.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2019
Keywords
Higher education, undergraduate supervision, independence, Russia, Sweden, teacher education, journalism
National Category
Educational Sciences Languages and Literature
Research subject
Studies in the Educational Sciences; Baltic and East European studies
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-36042 (URN)10.1080/0309877X.2018.1490949 (DOI)000489944100007 ()2-s2.0-85051987013 (Scopus ID)2015/3.1.1/1423 (Local ID)2015/3.1.1/1423 (Archive number)2015/3.1.1/1423 (OAI)
Funder
The Foundation for Baltic and East European Studies, 73/2015
Available from: 2018-08-13 Created: 2018-08-13 Last updated: 2020-03-09Bibliographically approved
Projects
Independence in higher education: A comparative study of Sweden and Russia [73/2015_OSS]; Södertörn University; Publications
Magnusson, J. (2021). Handledarens frågor: Att möjliggöra självständighet i ett handledningssamtal. Högre Utbildning, 11(1), 56-75Magnusson, J. & Zackariasson, M. (2021). Handledning i praktiken: Om studenters självständighet och akademiska litteracitet (1ed.). Lund: Studentlitteratur ABMagnusson, J. (2021). Positioning oneself in relation to sources and context – Enactments of independence in undergraduate supervision. Journal of Applied Linguistics and Professional Practice, 14(3), 351-373Zackariasson, M. & Magnusson, J. (2020). Academic literacies and international mobility. The organization and supervision of degree projects in Sweden and Russia. Cogent Education, 7(1), Article ID 1855770. Zackariasson, M. (2020). Encouraging student independence: Perspectives on scaffolding in higher education supervision. Journal of Applied Research in Higher Education, 12(3), 495-505Magnusson, J. (2020). ”Jättebra, men” - Handledares beröm i handledningssamtal. Språk och interaktion, 5(3), 45-68Zackariasson, M. (2020). Kris i högre utbildning? Skrivande, breddad rekrytering och förmågan att navigera mellan olika epistemologiska fält. Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, 29(1-2), 39-45Zackariasson, M. (2020). Kun kaikki ei menekään niin kuin piti: Syylisyyden tunne ja häpeä tutkielmaohjauksessa [När det inte blir som man tänkt sig: Skuld och skam i uppsatshandledning]. In: Jenni Rinne, Anna Kajander & Riina Haanpää (Ed.), Afektit ja tunteet kulttuurin tutkimuksessa [Affects and emotions in cultural research]: (pp. 275-309). Helsingfors: EthnosMagnusson, J. (2020). Oenighet i handledningssamtal: Att säga emot sin handledare. Språk och stil (30), 175-204Zackariasson, M. (2019). Balansen mellan att uppmuntra och ställa krav. En reflektion över studenters uppsatsskrivande i relation till stress och stöttning. Högre Utbildning, 9(2), 15-24
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-0280-9095

Search in DiVA

Show all publications