In this article we investigate the linguistic working life of manual workers who commute from Estonia for installation work at a large construction site in Sweden. Language use is analysed from the perspective of nexus analysis (Scollon & Scollon 2004), including the installers’ historical body, interaction order and discourses in place. The findings show that the workers have extensive experience of construction work in several countries and that they carry out their work without knowledge of Swedish. They are part of a professional Estonian team but work mainly alone and get all necessary instructions from their team leader in Estonian. The team leader coordinates their work but also functions as a language broker in the interactional order, using English as a lingua franca. Installation work is considered “language marginal”, and the dominating discourse in place assigns a higher value to the workers’ craftmanship, flexibility and efficiency than their competence in a specific language. The fact that work is carried out in a country where Swedish is the main language does not have any practical significance, neither for access to work nor for carrying out the work. Based on these findings, we conclude that the wide-spread metaphor “Swedish language as key to the labour market” relies upon a simplified understanding of language and labour market. 

In this article we investigate spoken professional interaction at construction sites in Sweden, where workers from Poland, Ukraine and Estonia are temporarily employed as carpenters, ground workers and kitchen installers. We study how the workers use resources associated with different languages and how these resources are mobilized along with embodied resources for meaning-making. The analysis aims at investigating what social space the workers construct by going between or beyond different linguistic structures, as defined in the theory of translanguaging. The study is based on Linguistic Ethnography and Conversation Analysis is used for close analysis. We focus on instances of translanguaging, such as Swedish-sounding institutionalized keywords, practices of receptive multilingualism and the search for communicative overlaps in repertoires. The findings from busy construction sites show that the stratifying aspect gives some workers a voice in the organization, while others remain silent. Hence, it is primarily professionals functioning as team leaders, who talk to different occupational categories and use resources associated with different languages. The data provide an opportunity to investigate the theory of translanguaging and its transformative power in relation to professional settings that are linguistically diverse, but also strictly hierarchical.

Labour mobility within the EU is particularly extensive in the construction sector, with sociolinguistic consequences for those working abroad and for the place of reception. In this article we analyze chains of directives at construction sites in Sweden, where Ukrainian, Polish and Swedish craftsmen work. The data consist of ethnographic observations and video-recorded conversations from two multilingual workplaces of different sizes. Conversation analysis is used for the analysis of particular instances of chains, and our observations allow for the discussion of the main characteristics of an institutional order for language choice based on interactional patterns that recur across time and space. The results demonstrate how chains contribute to an organization in which not everyone needs to talk to everyone else and where multilingual team leaders function as language brokers between project managers and workers. Interestingly, the institutional order of language choice is similar at the two workplaces, notwithstanding differences in size, temporality and spatiality.

Arbetskraftspendlingen inom EU är särskilt stor inom byggsektorn med språkliga effekter både för den som söker arbete utomlands och för platsen för mottagandet. I den här artikeln analyseras kedjor av arbetsdirektiv på två byggarbetsplatser i Sverige där det arbetar svenska, polska respektive ukrainska hantverkare. Vi visar hur kedjorna bidrar till en organisation där alla inte behöver tala med alla och beskriver hur lagbasar för utländska team av arbetare får en nyckelroll genom dels sin flerspråkighet, dels kedjeformatet. Materialet består av etnografiska observationer och videoinspelade samtal från två flerspråkiga arbetsplatser av olika storlek, vilket möjliggör jämförelser av hur arbetet organiseras. I artikeln analyseras först enskilda kedjor med hjälp av samtalsanalys, sedan den övergripande institutionella ordning för språkval som framträder när mönstret återkommer över tid och rum. Intressant nog är den institutionella ordningen för språkval lika för byggarbetsplatserna, trots olikheter i storlek, temporalitet och spatialitet. 

De flesta svenska landsting rekryterar aktivt läkare, framför allt specialister, i andra länder. Hela 58 procent av de läkare som fick sin svenska läkarlegitimation 2014 var utbildade i ett annat land. Vårt forskningsprojekt berör läkare som rekryterats från Öst-och Sydeuropa och som får intensivutbildning i svenska i Polen, innan de börjar sina anställningar i Sverige. 

Det övergripande syftet med projektet är att undersöka hur en yrkesrelaterad språkutbildning som äger rum utanför målspråksmiljön förbereder deltagarna för mötet med svenskt arbetsliv. Inledningsvis har vi undersökt utbildningen på plats i Polen vid tre tillfällen för att få svar på frågor som hur språkutbildningen förbereder för arbetet på ett nytt arbetsspråk och vilka kommunikativa färdigheter som tränas. Senare, efter att läkarna påbörjat sina anställningar i Sverige, kommer vi att undersöka hur väl förberedda de är inför de kommunikativa utmaningar de ställs inför i mötet med den svenska sjukvården.  

I denna delstudie fokuserar vi på läkarnas förväntningar om sitt arbetsliv i Sverige och deras föreställningar om vad bytet av arbetsspråk kan innebära. Vi intresserar oss för hur deras tidigare erfarenheter från arbete som läkare kan överföras till den nya kontexten och hur deras erfarenheter kan tillämpas på ett nytt språk. Materialet består av intervjuer och fokusgruppssamtal som genomförts med läkarna i slutet av deras språkutbildning, där de utbyter tankar om läkarens samtalskompetens (interaktionskompetens) och hur sådan utvecklas. Visst material från intervjuer med läkare som hunnit påbörja sitt arbete i Sverige ingår också.

Based on calls to an outsourced call centre in Moldova, where the agents have received training in Swedish, this article deals with some cases when agents are attributed categorical belonging associated with the issue of outsourcing. The aim of the study is to examine how these challenges are handled within interaction. The analysis is implemented by a combination of conversation analysis and membership categorization analysis, primarily through the notion of omnirelevance, used to demonstrate the participants’ orientation to social contexts. A main result is the subtle forms of resistance that agents exhibit when they respond to various category-based compliments, oriented to the location and language skills of the agent. One form of resistance is giving minimal responses and another is to return to the transactional procedure. The calls are part of a corpus of 800 calls. A comparative analysis also includes a call to a centre in Sweden.

Språk och identitet var temat för ASLA:s symposium som hölls på Södertörns högskola under två dagar i maj 2014. Under symposiet kunde vi ta del av ett fyrtiotal bidrag av föreläsare som rapporterade från forskning inom ett stort antal områden. I flertalet bidrag låg fokus på språkets roll för identitetsskapande processer i arbetsliv, utbildning eller medier. Sammantaget visade bidragen att det språkvetenskapliga fältet erbjuder en rad olika metoder för att analysera språkets roll i konstruktionen och förhandlingen av identitet.

I flera bidrag kopplas identitet till flerspråkighet och lärande, medan andra rör identitet och flerspråkighet i arbetslivet, till exempel de nya krav på litteracitet som förändrade organisationsformer för med sig.

Tretton av symposiebidragen presenteras i den här volymen. De flesta undersökningarna är gjorda på svenskt språkområde, men till symposiet kom glädjande nog även föredragshållare från en rad andra länder.