sh.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Wennerhag, Magnus, DocentORCID iD iconorcid.org/0000-0002-3886-0298
Publications (10 of 59) Show all publications
Wennerhag, M. (2017). Patterns of protest participation are changing. Sociologisk forskning, 54(4), 347-351.
Open this publication in new window or tab >>Patterns of protest participation are changing
2017 (English)In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 54, no 4, p. 347-351Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

since the late 1960s, participation in political protests has become more common in sweden. Today, a large majority of swedes have at one point joined a demonstration or would be willing to join a demonstration, and around six percent of the population participates in a demonstra- tion at least once a year. This article uses survey data to discuss the changing protest patterns in relation to the country’s traditional corporatist political culture, with a focus on which groups participate in contemporary political protests. 

Keyword
protest participation, social movements, normalization of protest
National Category
Sociology
Research subject
Politics, Economy and the Organization of Society
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-33981 (URN)000419291200016 ()2-s2.0-85041089556 (Scopus ID)
Available from: 2017-12-26 Created: 2017-12-26 Last updated: 2018-02-09Bibliographically approved
Wennerhag, M. (2017). Pride anländer till Sverige: En resa i två etapper. In: Filip Wijkström, Marta Reuter & Abbas Emami (Ed.), Civilsamhället i det transnationella rummet: (pp. 35-61). Stockholm: European Civil Society Press.
Open this publication in new window or tab >>Pride anländer till Sverige: En resa i två etapper
2017 (Swedish)In: Civilsamhället i det transnationella rummet / [ed] Filip Wijkström, Marta Reuter & Abbas Emami, Stockholm: European Civil Society Press , 2017, p. 35-61Chapter in book (Refereed)
Abstract [sv]

Prideparader hålls i dag på mer än 900 platser världen över varje år. Pride är – precis som arbetarrörelsens förstamajtåg – ett exempel på transnationell spridning av en manifestation för att påverka politik och samhälle. Initialt till minne av ett upplopp i New York i slutet av 1960-talet har denna parad blivit en årligen återkommande händelse på den globala HBTQ-kartan. Manifestationen används i dag inte bara för att påverka politik utan också för att stärka den egna gruppens sammanhållning. I kapitlet beskrivs paradens resa till Sverige. Trots en allt starkare och mer standardiserad transnationell praktik har den svenska scenen även fortsatt haft tydliga lokala inslag.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: European Civil Society Press, 2017
Keyword
Pride parades, LGBT movement, social movements, gay and lesbian movement
National Category
Sociology
Research subject
Politics, Economy and the Organization of Society
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-32162 (URN)978-91-86641-08-5 (ISBN)
Projects
Festival och protest: En jämförande studie av Pride-parader i sex europeiska länder
Funder
Riksbankens Jubileumsfond, P13-0861:1
Available from: 2017-02-24 Created: 2017-02-24 Last updated: 2017-03-08Bibliographically approved
Wennerhag, M., Fröhlich, C. & Piotrowski, G. (Eds.). (2017). Radical left movements in Europe. Abingdon, Oxon: Routledge.
Open this publication in new window or tab >>Radical left movements in Europe
2017 (English)Collection (editor) (Other academic)
Abstract [en]

When the Iron Curtain lifted in 1989, it was seen by some as proof of the final demise of the ideas and aspirations of the radical left. Not many years passed, however, before the critique of capitalism and social inequalities were once again the main protest themes of social movements. This book provides an account of radical left movements in today’s Europe and how they are trying to accomplish social and political change.

The book’s international group of leading experts provide detailed analysis on social movement organizations, activist groups, and networks that are rooted in the left-wing ideologies of anarchism, Marxism, socialism, and communism in both newly democratized post-communist and longstanding liberal-democratic polities. Through a range of case studies, the authors explore how radical left movements are influenced by their situated political and social contexts, and how contemporary radical left activism differs from both new and old social movements on one hand, and the activities of radical left parliamentary parties on the other. Ultimately, this volume investigates what it means to be ‘radical left’ in current day liberal-democratic and capi- talist societies after the fall of European state socialism.

This is valuable reading for students and researchers interested in European politics, contemporary social movements and political sociology.

Place, publisher, year, edition, pages
Abingdon, Oxon: Routledge, 2017. p. 283
Series
The mobilization series on social movements, protest, and culture
National Category
Sociology
Research subject
Baltic and East European studies
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-33558 (URN)2-s2.0-85040569082 (Scopus ID)978-1-4724-6146-9 (ISBN)978-1-315603-48-3 (ISBN)
Projects
Anarkister i Öst- och Västeuropa
Funder
The Foundation for Baltic and East European Studies, 1561/42/2011
Note

Copyright year 2018

Available from: 2017-10-05 Created: 2017-10-05 Last updated: 2018-02-02Bibliographically approved
Wennerhag, M. (2017). Radical left movements in Europe: An introduction. In: Magnus Wennerhag; Christian Fröhlich; Grzegorz Piotrowski (Ed.), Radical Left Movements in Europe: (pp. 1-21). Abingdon, Oxon: Routledge.
Open this publication in new window or tab >>Radical left movements in Europe: An introduction
2017 (English)In: Radical Left Movements in Europe / [ed] Magnus Wennerhag; Christian Fröhlich; Grzegorz Piotrowski, Abingdon, Oxon: Routledge, 2017, p. 1-21Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Abingdon, Oxon: Routledge, 2017
Series
The mobilization series on social movements, protest, and culture
National Category
Sociology
Research subject
Baltic and East European studies
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-34489 (URN)2-s2.0-85040553289 (Scopus ID)1561/42/2011 (Local ID)978-1-4724-6146-9 (ISBN)978-1-315603-48-3 (ISBN)1561/42/2011 (Archive number)1561/42/2011 (OAI)
Projects
Anarchists in the East and West
Funder
The Foundation for Baltic and East European Studies
Available from: 2018-02-02 Created: 2018-02-02 Last updated: 2018-02-05Bibliographically approved
Wennerhag, M. (2017). Sociala rörelser, protester och politiskt våld – en forskningsöversikt. In: Christofer Edling och Amir Rostami (Ed.), Våldsbejakande extremism: en forskarantologi (pp. 291-322). Stockholm: Wolters Kluwer.
Open this publication in new window or tab >>Sociala rörelser, protester och politiskt våld – en forskningsöversikt
2017 (Swedish)In: Våldsbejakande extremism: en forskarantologi / [ed] Christofer Edling och Amir Rostami, Stockholm: Wolters Kluwer, 2017, p. 291-322Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Den samtida forskningen om sociala rörelser erbjuder en rad insikter om politiskt motiverat våld: varför det uppkommer, vad som gör att våldsanvändning kan eskalera, men även vad som bidrar till att grupper inom en rörelse undviker eller slutar att använda våld. När man inom forskningen om sociala rörelser talar om radikalisering avser man vanligen de processer som leder till att grupper av aktivister inom en rörelse börjar använda våld eller trappar upp sitt användande av våld.

Inom andra forskningsfält brukar radikalisering ofta relateras till sociala bakgrundsfaktorer, individuella omständigheter eller personlighetsdrag, vilka antas bidra till att enskilda individer börjar använda politiskt motiverat våld eller ansluter sig till grupper där våld används. En sådan förståelse av radikalisering har inte sällan legat till grund för myndighetsåtgärder för att förebygga eller bekämpa politiskt motiverad våldsbrottslighet.

Utgångspunkten inom forskningen om sociala rörelser är i stället att de flesta individer som utför politiskt motiverade våldshandlingar redan är en del av en social rörelse. Det blir därmed relevant att undersöka de sociala processer inom en rörelse som kan leda till att vissa grupper inom en rörelse använder våld, samt hur dessa processer påverkas av interaktion med aktörer utanför rörelsen. Detta innebär också att forskningen inom detta fält mer sällan intresserar sig för de enskilda utövare av politiskt våld som agerar på egen hand och inte är knutna till en rörelse.

Samtidigt har forskningen om sociala rörelser länge undersökt vilka individer som ansluter sig till rörelser och varför de gör det. I vissa studier har det även undersökts vilka individuella omständigheter som påverkar att rörelseaktivister börjar använda olagliga eller våldsamma metoder. Därmed kan den empiriska forskningen inom detta fält kasta nytt ljus över den förståelse av radikalisering som dominerat annan forskning och myndighetsåtgärder.

I detta kapitel ges inledningsvis en övergripande bild av forskningsfältets framväxt och huvudsakliga kunskapsintressen. Därefter introduceras hur man inom detta fält har betraktat och undersökt fenomenet politiskt våld. Detta följs av en översikt över de faktorer som forskningen kunnat visa är betydelsefulla för att individer ansluter sig till sociala rörelser, samt för att vissa rörelseaktivister börjar använda våldsamma metoder. Därefter diskuteras forskningen om radikaliseringsprocesser, vilket här förstås som när grupper inom en social rörelse börjar använda politiskt motiverat våld. I fokus står de mekanismer på gruppnivå som vanligen är centrala för att grupper inom en social rörelse radikaliseras, något som även möjliggör insikter om hur dessa processer kan avbrytas. 

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Wolters Kluwer, 2017
Series
Statens offentliga utredningar, ISSN 0375-250X ; 2017:67
Keyword
Politiskt våld, Radikalisering, Sociala rörelser, Biografisk tillgänglighet
National Category
Sociology Political Science
Research subject
Politics, Economy and the Organization of Society
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-33612 (URN)978-91-38-24663-4 (ISBN)
Available from: 2017-10-19 Created: 2017-10-19 Last updated: 2017-10-20Bibliographically approved
Scaramuzzino, R. & Wennerhag, M. (2017). Vägen till Europa: Det svenska civilsamhället och EU. In: Filip Wijkström, Marta Reuter & Abbas Emami (Ed.), Civilsamhället i det transnationella rummet: (pp. 151-183). Stockholm: European Civil Society Press.
Open this publication in new window or tab >>Vägen till Europa: Det svenska civilsamhället och EU
2017 (Swedish)In: Civilsamhället i det transnationella rummet / [ed] Filip Wijkström, Marta Reuter & Abbas Emami, Stockholm: European Civil Society Press , 2017, p. 151-183Chapter in book (Refereed)
Abstract [sv]

EU är en allt viktigare del av det transnationella rum som både påverkar civilsamhällets villkor och erbjuder dess organisationer nya möjligheter till inflytande, samverkan och finansiering. Allt fler frågor hanteras på europeiska arenor med konsekvenser även för organisationslivet. Kapitlet bygger på analysen av en enkätundersökning som besvarats av organisationer i det svenska civilsamhället. Fokus ligger på den europeiska nivåns betydelse, på relationen mellan dessa organisationer och EU, och en intressant bild framträder. Ett fåtal organisationer nyttjar de ”vägar till EU” som internationell forskning har identifierat, medan de flesta uppvisar ett märkbart ointresse för EU som plattform för samarbeten och politisk påverkan.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: European Civil Society Press, 2017
Keyword
civil society, Europeanization, civilsamhälle, europeisering
National Category
Sociology
Research subject
Politics, Economy and the Organization of Society
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-32163 (URN)978-91-86641-08-5 (ISBN)
Projects
Bortom välfärdsstaten: europeiseringen av det svenska civilsamhällets organisationer
Funder
Swedish Research Council, 2010-1678
Available from: 2017-02-24 Created: 2017-02-24 Last updated: 2017-03-08Bibliographically approved
Sörbom, A. & Wennerhag, M. (2016). Begreppet extremism - en kritisk introduktion. ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys (5), 15-37.
Open this publication in new window or tab >>Begreppet extremism - en kritisk introduktion
2016 (Swedish)In: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys, ISSN 2000-6225, E-ISSN 2000-6217, no 5, p. 15-37Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Termen ”extremism” har blivit vanligare inom både svensk offentlig debatt och myndighetsprosa. I sådana sammanhang är det dock sällan klart exakt vad som avses med denna term. Inte heller inom samhällsvetenskapen är begreppet extre­ mism oomstritt och inom olika forskningsfält används begreppet på olika sätt. Syftet med Adrienne Sörbom och Magnus Wennerhags artikel är att belysa extremismbegrep­ pets uppkomst och förändrade betydelse under moderniteten, samt att diskutera några av de problem som begreppet är behäftat med. Med hjälp av bland annat vetenskaps­ sociologen Thomas F. Gieryns begrepp ”gränsdragningsarbete” (boundary-work) visar Sörbom och Wennerhag hur begreppet extremism används i fältet mellan vetenskap, politik och samhällsdebatt. Författarnas huvudsakliga poäng är att begreppets utgångs­ punkt i en tydligt normativ föreställning om politiska avvikelser gör det mindre använd­ bart i vetenskapliga sammanhang, eftersom det enbart tar dessa avvikelser för givna och inte erbjuder några förklaringar om varför de uppkommer eller vilken roll de spelar i moderna samhällen. 

Keyword
extremism; avvikelse; radikalisering; gränsdragningsarbete; demokrati; normativitet. publiceringsh
National Category
Sociology
Research subject
Politics, Economy and the Organization of Society; Baltic and East European studies
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-29859 (URN)10.13068/2000-6217.5.1 (DOI)1561/42/2011 (Local ID)1561/42/2011 (Archive number)1561/42/2011 (OAI)
Projects
Anarkister i Öst- och Västeuropa
Funder
The Foundation for Baltic and East European Studies, 1561/42/2011
Available from: 2016-04-18 Created: 2016-04-18 Last updated: 2017-11-30Bibliographically approved
Wahlström, M. & Wennerhag, M. (2016). Methods for studying May Day demonstrators: Sampling, estimating non-response bias and pooling data with general population surveys. In: Abby Peterson & Herbert Reiter (Ed.), The Ritual of May Day in Western Europe: Past, Present and Future (pp. 262-278). Abingdon, Oxon: Routledge.
Open this publication in new window or tab >>Methods for studying May Day demonstrators: Sampling, estimating non-response bias and pooling data with general population surveys
2016 (English)In: The Ritual of May Day in Western Europe: Past, Present and Future / [ed] Abby Peterson & Herbert Reiter, Abingdon, Oxon: Routledge, 2016, p. 262-278Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

This chapter concerns some methodological aspects of protest surveys and data analysis. We start by providing an overview of the demonstrations we surveyed, describe the protest survey sampling method and proceed to an analysis of non-response bias. Thereafter we discuss how we combine the data from different demonstrations into averages, and we also discuss some of the more technical aspects of coding.

Place, publisher, year, edition, pages
Abingdon, Oxon: Routledge, 2016
Series
The Mobilization Series on Social Movements, Protest, and Culture
Keyword
Protest surveys, Protests
National Category
Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
Research subject
Politics, Economy and the Organization of Society
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-30830 (URN)9781472415271 (ISBN)
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, FAS 2008-1799
Available from: 2016-09-06 Created: 2016-09-06 Last updated: 2016-09-21Bibliographically approved
Wennerhag, M. (2016). Who takes part in May Day marches?. In: Abby Peterson & Herbert Reiter (Ed.), The Ritual of May Day in Western Europe: Past, Present and Future (pp. 187-216). Abingdon, Oxon: Routledge.
Open this publication in new window or tab >>Who takes part in May Day marches?
2016 (English)In: The Ritual of May Day in Western Europe: Past, Present and Future / [ed] Abby Peterson & Herbert Reiter, Abingdon, Oxon: Routledge, 2016, p. 187-216Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

In this chapter I examine which socio-demographic groups take part in contemporary May Day demonstrations in Western Europe. In particular I focus on social class, but also on other relevant social categories such as gender, age and ethnicity and whether they vary between specific types of demonstrations and between the countries in our sample. Firstly, the chapter discusses the socio-demographic profiles of those taking part in such annual events. Are May Day participants more or less representative of the wider population? Do they differ from participants in other types of demonstrations? Secondly, I interrogate the composition and role of social class in May Day marches, both with regard to the individuals’ objective positions in the labour market and their subjective class identifications, and analyse the factors that shape May Day marchers’ class identity. Thirdly, I analyse which social and political characteristics most strongly influence individuals’ decisions to join a May Day parade. This chapter’s analysis is based on the survey data for individual demonstrators collected within the international research programme Caught in the Act of Protest: Contextualising Contestation (CCC). In this chapter I analyse the participants in fifteen May Day demonstrations in six Western European countries surveyed during the period 2010–2012 (cf. chapter 7). In order to determine whether participants in May Day demonstrations differ from participants in other types of street protests and marches, I also compare them with data from a sample of 23 additional demonstrations surveyed within the CCC project. In order to compare the social composition of the surveyed May Day demonstrations with the general population, I also use data from the European Social Survey and the Swedish SOM Institute’s national survey.

Place, publisher, year, edition, pages
Abingdon, Oxon: Routledge, 2016
Series
The Mobilization Series on Social Movements, Protest, and Culture
Keyword
May Day, Labour movement. Protests, Social class
National Category
Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
Research subject
Politics, Economy and the Organization of Society
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-30829 (URN)9781472415271 (ISBN)
Projects
Caught in the act of protest: Contextualizing contestation (CCC)
Funder
Forte, Swedish Research Council for Health, Working Life and Welfare, FAS 2008-1799
Available from: 2016-09-06 Created: 2016-09-06 Last updated: 2016-09-21Bibliographically approved
Piotrowski, G. & Wennerhag, M. (2015). Always against the state?: An analysis of Polish and Swedish radical left-libertarian activists’ interaction with institutionalized politics. PArticipation and COnflict, 8(3), 845-875.
Open this publication in new window or tab >>Always against the state?: An analysis of Polish and Swedish radical left-libertarian activists’ interaction with institutionalized politics
2015 (English)In: PArticipation and COnflict, ISSN 1972-7623, E-ISSN 2035-6609, Vol. 8, no 3, p. 845-875Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Radical left-libertarian movements are often regarded as primarily seeking ways to accom-plish social and political change outside the framework of institutionalized politics. Previous research, however, has paid little or no attention to the question of these activists’ actual interactions with institu-tionalized politics, nor has it addressed the ways these interactions could be understood in relation to their overall strategies and ideology. This article therefore explores whether, and to what extent, such interaction actually occurs and analyzes the meanings and motives radical left-libertarian activists – from anarchist, autonomist, and anarcho-syndicalist groups – attribute to various types of political actions, ranging from voting and lobbying to protests and direct action. We furthermore compare activists in Po-land and Sweden, in order to scrutinize whether cross-country differences in “political opportunities” affects the activists’ political strategies and ideas about how social and political change can best be ac-complished. Contrary to popular beliefs and many activists’ own self-declarations, our analysis shows that radical left-libertarian groups do in fact try to achieve political change by interacting with institution-alized politics. While radical left-libertarian activists do in most cases prefer “direct action”, this article explores how a more complex relationship to institutionalized politics allows them to accomplish real and immediate changes at the grassroots level.

Keyword
Social Movements, Radical Left-Libertarian Movements, Direct Action, Poland, Sweden
National Category
Sociology
Research subject
Politics, Economy and the Organization of Society; Baltic and East European studies
Identifiers
urn:nbn:se:sh:diva-29211 (URN)10.1285/i20356609v8i3p845 (DOI)2-s2.0-85006021059 (Scopus ID)1561/42/2011 (Local ID)1561/42/2011 (Archive number)1561/42/2011 (OAI)
Projects
Anarchists in Eastern and Western Europe - a Comparative Study
Funder
The Foundation for Baltic and East European Studies, 1561/42/2011
Available from: 2016-01-18 Created: 2016-01-18 Last updated: 2017-10-30Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-3886-0298

Search in DiVA

Show all publications