A debate about emerging models of urban living labs (ULLs) 2.0 is taking place in the literature, highlighting the importance of social aspects. The aim of this paper is to examine feminist ULLs as a potential source of social sustainability. This is conducted through a case study of a feminist ULL in Sweden, where girls and young women, together with multiple professional stakeholders, used Minecraft to redesign a public square in their neighbourhood - a marginalised suburban area of Stockholm. Data was collected through participant observations of six experimental labs during 1 year, surveys of the ULL participants, and an analysis of the fnal Minecraft designs. The empirical fndings reveal a process of mutual learning between girls and professional stakeholders, where the girls were viewed as place experts. The fndings also reveal that the girls’ visions include a socially sustainable transition of the urban square: from patriarchal to inclusive, from grey to green, and from a transit area to a meeting-place. There were some diferences between girls and professional stakeholders. Whereas the professionals tended to emphasise security in their visions, the girls emphasised liveability. Although more research is needed, this paper concludes that feminist ULLs can be a possible source of social sustainability. However, the ULL process must both be inclusive, and at the same time unlock long-term transformation in the physical environment.

Covid-19 började som en hälsokris och växte snabbt till en omfattande samhällskris – i det privata och offentliga livet, nationellt och internationellt, lokalt och globalt. Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om människors oro under covid-19-pandemins första fas i Sverige. Oro studeras utifrån sociodemografiska faktorer, socialt kapital samt människors bedömningar av nationella åtgärder och potentiella hot. Studiens teoretiska ramverk utgår från begrepp och teorier om oro och socialt kapital. Data samlades in i Sverige under april–maj 2020 med hjälp av en webbaserad enkät om människors erfarenheter av covid-19-pandemin. Genom multipel regressionsanalys och multipel korrespondensanalys fann vi att graden av oro är nära kopplad till bedömningen av nationella åtgärder som felaktiga, samt till uppfattningen att själva viruset covid-19 är det största hotet (i jämförelse med ekonomiska eller sociala konsekvenser av pandemin). Dessa faktorer var även relaterade till högre ålder, kronisk sjukdom samt lågt socialt kapital. Artikeln pekar på ett behov av mer sociologisk forskning – både kvantitativ och kvalitativ – om pandemins olika konsekvenser i vardagslivet.

Stockholmsregionen växer och utvecklas. Regionen förväntas växa med ytterligare cirka en miljon invånare fram till år 2050. Fler människor måste dela på stadens utrymmen och resurser. Stockholms ytterområden – där de flesta bor och kommer att bo – förtätas och rustas upp. Hur bygger vi då ett hållbart Stockholm, ett samhälle där alla kan få plats, delta, trivas och må bra?