Vårt samhälle säger sig värna om individensfrihet, men friheten upphör varje gång vi stämplar in. Aldrig förr har arbetsgivare haft så stor möjlighet att idetalj styra sina arbetstagare. Men viljanatt kontrollera arbetskraften går som en röd tråd genom historien. I den här boken anlägger etnologen Daniel Bodén ett socialhistoriskt perspektivpå samtidens diskussioner om övervakning i arbetslivet. Han undersöker de tekniker som använts för att i allt högre grad kontrollera arbetet och vilka konsekvenser utvecklingen har fått. Resultatet är en kärnfull berättelse om Sveriges ekonomiska omvandlingar från sent 1700-tal till idag, om misstro och om en tilltagande minutjakt.

Our society claims to protect individual freedom, but freedom ends every time we clock in. Never before have employers been able to control their employees in such detail. But the desire to control workers runs like a common thread throughout history. In this book, ethnologist Daniel Bodén applies a social-historical perspective to contemporary discussions about surveillance in the workplace. He examines the technologies that have been used to increasingly control work and what consequences the development has had. The result is a pithy story about Sweden's economic transformations from the late 18th century to today, about mistrust and about an increasing chase for productivity.

För många läsare kanske ord som byråkrati eller känslor upplevs som varandras motsatser. Medan byråkrati väcker associationer om styrning och objektiv rationalitet så anspelar känslor på idéer om något spontant och personligt. Man kan ju inte låta känslorna styra arbetet! Och inte heller styra känslorna! Eller? I denna artikel diskuterar etnologen Daniel Bodén hur den tekniska utveckling inneburit nya former av arbetsdelning, där känslor kommit att fungera så väl som mål och medel.

The language used to conceive of digital technology often transposes human and natural properties to technical innovation. Collections of data are conceived of as "clouds", "lakes" and "streams". Machines are rewarded with the ability to "see", "sense", "think" etc.  This chapter discusses the conceptual proximity between technology and nature and argues that the conception of technological development as a natural evolutionary process serves to mystify how technology is the physical manifestation of class interest embedded in capitalist social relations.

Karl-Heinz Steinmüller once remarked that SF “has become a unique medium for discussing science and technology, their prospects and hazards, and more generally their social and cultural impacts” (339). In this sense, SF as a genre forms a bridge between science/technology and the public, and is a vital aspect of public engagement with issues arising from scientific development. One such technological subject today is the development of artificial intelligence (AI) research.At the same time, there is a growing concern that representations of AI in recent SF and popular media are misleading (Goode; Graeber). In this article, ethnologist Daniel Bodén and cultural studies researcher Michael Godhe discuss AI in the light of the future of work with Jerry Määttä, one of the foremost SF scholars in Scandinavia.

Robotisering och utvecklingen av artificiell intelligens, AI, upptar en central plats i debatten om framtidens samhälle. Den tekniska förändringen kommer att påverka våra vardagsliv – alltifrån hur fabriksgolvet organiseras till hur vi interagerar på internet. Prognoserna om framtiden lyfts ständigt fram i media, men är de egentligen rimliga? I AI, robotar och föreställningar om morgondagens arbetsliv studerar en grupp forskare idéer och föreställningar kring automationen, såväl historiskt som i ljuset av dagens diskussioner om artificiell intelligens. Hur tänker vi och pratar om den tekniska utvecklingen? Den kommer att ingripa i våra liv på olika nivåer, men har vi möjlighet att välja en framtid utan AI? I framtiden kan antalet arbetstillfällen komma att minska vilket möjligen innebär en utveckling mot större ekonomiska och sociala klyftor. Men kanske ger skiftet istället möjligheter att arbeta mindre och dela på jobben? Författarna kommer från olika human- vetenskapliga discipliner och belyser diskussionen om AI i alla dess skepnader. De utforskar hur samtalet förs i dagspress och på arbetsplatser, men också hur det uttrycks i konst och språk.

Robotisering och utvecklingen av artificiell intelligens, AI, upptar en central plats i debatten om framtidens samhälle. Den tekniska förändringen kommer att påverka våra vardagsliv alltifrån hur fabriksgolvet organiseras till hur vi interagerar på internet. Prognoserna om framtiden lyfts ständigt fram i media, men är de egentligen rimliga? I AI, robotar och föreställningar om morgondagens arbetsliv studerar en grupp forskare idéer och föreställningar kring automationen, såväl historiskt som i ljuset av dagens diskussioner om artificiell intelligens. Hur tänker vi och pratar om den tekniska utvecklingen? Den kommer att ingripa i våra liv på olika nivåer, men har vi möjlighet att välja en framtid utan AI? I framtiden kan antalet arbetstillfällen komma att minska vilket möjligen innebär en utveckling mot större ekonomiska och sociala klyftor. Men kanske ger skiftet istället möjligheter att arbeta mindre och dela på jobben? Författarna kommer från olika humanvetenskapliga discipliner och belyser diskussionen om AI i alla dess skepnader. De utforskar hur samtalet förs i dagspress och på arbetsplatser, men också hur det uttrycks i konst och språk.