Hur konstruerar företag sin relation till naturen i en tid av skepsis mot grön retorik? Denna artikel lyfter fram och begreppsliggör den paradox som uppstår när företag framställer sig själva som varandes i ett nära och harmoniskt förhållande till naturen samtidigt som det etableras en motsatt föreställning om företaget som en parasitisk organism i konflikt med naturen. Artikeln begreppsliggör denna naturparadox och visar hur den förhandlas retoriskt. Detta görs genom en analys av metaforer på friluftsföretaget Fjällrävens hemsida och sociala medier. Analysen visar hur Fjällräven använder en suggestiv symbiosretorik, samt hur de hanterar paradoxen genom en dissociation där naturbegreppet klyvs i två: en oförstörd upplevelsenatur och en resursnatur. Fjällräven skapar ett ethos som naturälskare i symbios med en nordisk vildmark tillgänglig för äventyr. Detta ethos används sedan metaforiskt för att skapa trovärdighet som hållbart företag i relation till en resursnatur som retoriskt placerats iskymundan, någonannanstans.

I den svenska retorikdiskussionen har retorikens delar, rhetorices partes, fått en framträdande roll. Men hur många delar har egentligen retoriken? Quintilianus säger fem, men vissa svenska handböcker, samt läroplanen för gymnasieskolan 2011, räknar i stället med sex. De har lagt till intellectio före inventio, dispositio, elocutio, memoria och actio.

Här undersöks vilken status intellectio har i den retoriska traditionen. Det är en fråga både om historien – och om historiebruk. Hur var den antika teorin egentligen utformad? Och hur kan en modern praktiskt orienterad retorikundervisning förhålla sig till sina antika rötter?

Boken består av tre bidrag. Erik Bengtson studerar svensk-språkiga handböcker och spårar intellectio tillbaka till tysk retorikhistorisk forskning. Annika Ström studerar förekomsten samt avsaknaden av intellectio i klassiska och senantika latinska texter. David Westberg går i stället till den grekiska textvärlden och kastar nytt ljus på frågan om hur vi kan förstå detta omtvistade begrepp.

Reviewer Frederik Appel Olsen takes issue with the approach we present in The Virtues of Green Marketing: A Constructive Take on Corporate Rhetoric (Palgrave Macmillan). In this response, we point out three aspects where Appel Olsen paints a misleading picture of our book. They concern a) the role of history in contemporary thinking, b) the role of Aristotle in our argumentation, and c) the legitimate place of rhetorical criticism. Thus, our response treats fundamental questions for the field of rhetoric.

Replik til recension av The Virtues of Green Marketing: A Constructive Take on Corporate Rhetoric

För några år sedan hade ett företag systematiskt omtalat ett kolkraftverk som koldioxidfritt. Det fick en miljöorganisation att väcka talan. Marknadsdomstolen fann dock att det inte utgjorde vilseledande marknadsföring — det var inte ens marknadsföring. Det här är en rättsretorisk artikel, där vi kommenterar domstolens slutsats och vägen dit. Artikeln visar på motsättningar i synen på marknadsföring mellan marknadsföringsteorin och marknadsföringsrätten. Analysen kan bidra till kunskap om rättsliga strukturer som påverkar möjligheterna för kommande reglering av grön marknadsföring.

Caves, images, and symbols are recurring topics in the work of Mats Rosengren, from his reading of Plato in his dissertation Psychagōgia – Konsten att leda själar, to his investigation of the world of paleolithic cave art in Cave Art, Perception and Knowledge.

While other philosophers might have descended into the cave with the aim of guiding visitors back up into the blinding light of eternal truths, Rosengren seems to be at home in the underworld. Instead of dismissing the paintings that adorn its walls as merely shadowy copies or distorted images, or claiming that the truth of these pictures is readily available to us, Mats Rosengren invites any traveler joining him to understand them as different forms of sensemaking, forms which at first might appear foreign, but that, upon closer inspection, reveal themselves in all their complexity.

In this volume, the contributors take on some of the key themes found in Rosengren’s work, mirroring the stylistic, generic, and topical range that characterizes it. The volume is titled “Shadows in the Cave”, signaling a focus not on eternal truth, but – alluding to Plato – on the shadowplay of our human caves.

Från slutet av 1980-talet har retorik etablerat sig som ett fullskaligt akademiskt ämne vid flera svenska lärosäten. Retorikvetenskapen har allt tydligare tagit form som ett forskningsfält i egen rätt. Nu går den svenska retorikens utveckling in i ett nytt skede och därmed återaktualiseras frågor om retorikvetenskapens identitet, potential och angreppssätt.

I Förledd och förtjust går fem doktorander i dialog om dessa frågor. I del ett presenteras fem individuella kapitel som behandlar forskning, utbildning, kritik och tradition. I del två förs ett samtal om fältformering, grundutbildning och kanoniseringsprocesser.

Antologin är en tidskapsel för ett skede i den svenska retorikvetenskapens utveckling och en katalysator för en fortsatt diskussion om retorikämnets framtid.