"I shall here present my life," writes Descartes in Discourse on Method, "as in a painting" and my method "as a fable." Through the Eyes of Descartes demonstrates how a Cartesian aesthetics is interwoven in his thought. It brings together a variety of materials: his metaphysical writings and essays in natural philosophy, through to his letters, drawings, and printed images.

Cecilia Sjöholm and Marcia Sá Cavalcante Schuback seek to bring Descartes into dialogue with contemporary phenomenology as well as contemporary psychoanalytic thought. They focus on how perception interacts with emotions and thought, and the way in which our gaze is directed toward limit-phenomena of beauty and fascination.

In Through the Eyes of Descartes, Cecilia Sjöholm and Marcia Sá Cavalcante Schuback counter the traditional picture of Descartes by presenting his work in an entirely different light: a Descartes of the arts, of sensibility, of inner images, and of imagination.

Estetik kommer av aisthesis, det grekiska ordet för sinnlig varseblivning. På vilket sätt skapar sinnena ett eget fält för vetande? På vilket sätt ska vi förstå deras roll som förmedlare mellan människa och värld, kropp och medvetande, idéer och objekt? Hur ska vi betrakta relationen mellan sinnlig erfarenhet och framväxandet av moderna perceptionsteknologier? 

Aisthesis: Estetikens historia del 2 samlar i två band centrala texter som aktualiserar den estetiska teorins historia och utveckling från tiden kring det första världskriget till det tidiga 2000-talet. Det andra bandet rymmer texter av Leonora Carrington, Clarice Lispector, Peter Eisenman, Susan Sontag, Michel Foucault, Fredric Jameson, Jean-François Lyotard, Julia Kristeva, Sylvia Wynter, Jean-Luc Nancy, Rosalind Krauss, Jacques Rancière med flera.   

The study of monuments tends to focus on human agency, inthe form of political history, warhistory, antagonism, trauma and so on. Aesthetic qualities are often seen as superficial and fetishized qualities that belie the impact of the monument in a regional context. The rurally situated monuments of former Yugoslavia, however, must be seen through their extraordinary qualities as works of art, carrying an agency of their own. Rather than restricting the meaning of their impact, their aesthetic qualities and impact in the environment allow them to speak to us today from a new horizon.

This chapter focuses on Hannah Arendt’s concept of sounding. It explores Arendt’s focus on music and poetry producing the phenomena of aesthetics and politics. Arendt’s assertion of an intrinsic relationship between music and poetry offers a way of interpreting musical and poetic works as inherently political. Mood, tone, and sounding belong to the world of appearances that hold inherent political capacity by displaying an explosive ability to give voice to the dispossessed. The chapter then considers Arendt’s basic assumption that music and poetry, as artworks, uphold an ontological status of permanence, while also referencing an immersion in emotions and radical subjectivity.

Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. 

I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.

Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.

Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. 

Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).

Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.

Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.